Idag är det torsdag och det var verkligen ett tag sedan jag skrev något här. Anledningen är att jag har varit så trött den senaste tiden, så jag har inte orkat. Katherina, en veckoelev här för några veckor sedan, berättade att fysiskt arbete är mycket jobbigare för hjärnan än t ex att räkna matte.

Arbetet med Titan går i alla fall bra.    Stundom har han inte riktigt orken, det blir väldigt intensivt med träning på ridbanan varje dag. Jag tycker mig se att han har lagt på sig en del muskler på bakdelen och bakbenen. Över lag går han nog också ner i vikt, sadelgjorden sitter inte lika tight nu som när jag kom hit.

Titan går i hagen tillsammans med Franzis häst Goldie. Goldie är ett halvblod på ca 165 cm, så han är ganska så stor. Till en början gick de i separata hagar, men efter några nätter bredvid varandra, och även i boxarna bredvid varandra, så släppte vi ihop dem i den stora beteshagen. Inget nämvärt hände, och nu verkar de vara riktigt bra kompisar.

Detta är nu min näst sista vecka här, så snart är det dags att fara hem. Arbetet med hästarna är detsamma, dag efter dag. På morgonen stiger vi upp 5.20 för att hinna ut till hästarna vid 6, och det arbetspasset varar fram till halv nio.

Igår blev Franzi och jag bjudna på middag hos Bent och Bianca. De hade lagat lax och ris - jättegott!   Franzi och jag hade förberett middag inomhus, men vi sparar den till idag istället, det kan vara skönt att ha "snabbmat" klar att bara köra i ugnen en kort liten stund.

Bent hade arbetat på en gipsskulptur, som stod kvar på bordet. Vi pratade lite om modellering och konst överlag. Han har också en uppsättning målningar på gamla ridmästare från Lobelia Barker. Tavlorna är riktigt häftiga, ni kan se dem på hennes hemsida, om ni klickar på hennes namn här.   Det vore kul att kunna måla så, eller ha tid för att skulptera, men jag tror att man måste ha vissa baskunskaper innan man ger sig på det.

Igår var det fredag igen, och alltså sista lektionen innan det var dags för helg. Jag försökte peppa Titan så gott det gick innan och han kändes faktiskt relativt positiv när vi klev in på själva ridbanan. :-)

Vi gjorde samma arbete som i torsdags, dvs samling i skritt, trav och galopp. I skritt och trav gick det mycket bra, Bent kommenterade inte så mycket om hur jag skulle göra, utan sade när det var bra.

I galopp vill Titan samla sig mer än vad han har styrka till, resultatet blir att han häver sig upp med huvudet. I detta läge måste jag skicka inner bak framåt, och jag måste säga att det ändå gick relativt bra. Vänster galopp var nog något bättre än höger, men samling upplevde jag som lättare i höger varv.

Bent gav mig i uppgift över helgen att fundera ut en plan över hur jag ska fortsätta jobba Titan hemma. Jag har lite idéer om det, men jag ska fundera ut ordentligt och anteckna hur jag ska bära mig åt. På måndag ska jag sedan redovisa hur jag tänkt arbeta hemmavid.

Pust! Nu har jag faktiskt inte haft vare sig tid eller ro att skriva i bloggen på några dagar, men nu har jag en kort stund över! :-)

I måndags gick lektionen ovanligt bra! Titan kändes mjuk och fin och det mesta vi tränade på flöt som det skulle. Sökning framåt nedåt till höger och växla till vänster och vice versa, öppna, sluta, diagonalsluta, traversale och renvers fungerade fint i både skritt och trav. Efter avslutad lektion sade Bent: Good, then let's make the squire test tomorrow afternoon.

Sagt och gjort, igår skulle jag alltså rida väpnarprovet på eftermiddagen. Av någon anledning blev det dock ändrat, eftersom Bent och Bianca skulle iväg någonstans då, så det bestämdes på morgonen att jag istället för min lektion, skulle rida väpnarprovet. Spänd och nervös tog jag ut Titan, som för stunden kändes trött och sur. Det är svårt att förklara, men vissa dagar känns han så himla positiv till allt, och andra dagar är bara dåliga. När vi gick in i ridhuset släpade han hovarna i marken, och jag kände att oj, oj, hur ska detta gå...

Resultatet var att det gick inte bra. Ingenting fungerade fint och smidigt, det var springigt, emot handen, för lite energi osv. Jag kunde bara inte hitta rätt sätt att få Titan på humör. Inte blev det bättre av att jag inte "red fram" något heller innan, jag visste inte hur tanken var att jag skulle göra. Således godkändes inte ridningen som väpnarprov, och Bent talade också om vad som var dåligt. Måndagens ridning var så mycket bättre och det hade godkänts.

I vilket fall som helst beslöts det att jag skulle försöka igen på eftermiddagen, bara några timmar senare.

Denna gång red jag fram, jag kände då att det var inte som i måndags, Titan var inte hundra på topp, så jag var osäker på hur det skulle gå. Nåja, hur som haver så påbörjade jag själva programmet och det kändes ok, lite brist på energi, men bättre i handen. Mitt under programmet fick jag hjärnsläpp, och visste inte vad jag skulle göra härnäst, det var efter diagonalsluta undan höger skänkel, och jag hade just gjort halt i vänster ställning. Jag fick då en kort påminnelse av Bent om vad jag skulle göra, och därefter fick jag minnet tillbaka. Ibland blir det sådär, jag glömmer totalt bort mig, och det är väl en anledning till att jag ogärna rider program. Rätt vad det är blir jag osäker på var jag är och vad jag ska göra härnäst. I varje fall, jag ställde om till höger ställning, ryggade och fortsatte resten av programmet i trav, och därefter galopp på volt.

Efter avslutad hälsning var Bent bättre nöjd och godkände det. Det enda som han tyckte kunde vara bättre, var just piruetterna åt vänster, och det är ju dem som vi haft så mycket strul med. I måndags gick de så mycket bättre, men igår var de sådär. I vilket fall var det tillräckligt och skillnaden mot förmiddagen var stor, så därmed blev jag titulerad väpnare.   

Bent sade också att nu kan vi gå vidare och jobba på andra saker, vad som kommer härnäst. Bl a longerprov (vilket vi redan har klarat av då när vi blev filmade inför Marc Lubetzki), och annat.

Igår kväll åt vi middag inne hos Bent och Bianca - jättegod sallad till förräd, zuccini till huvudrätt och mascarpone till efterrätt! Det var verkligen utsökt!   Bent utbringade också en skål för mitt godkända väpnarprov. :-D

Efter en lång kväll, så var det dags för mig och Franzi att gå till sängs, och när vi kom till våra rum var klockan bortåt elva på kvällen! Tufft när klockan ringer 5.30

Igår åkte Gerlinde hem, och på eftermiddagen kom Franzi hit istället, så det är nu den tredje praktikanten, under min praktik, som jag har som arbetskollega här i Danmark hos Bent Branderup. :-)

I morse var således vår första morgon tillsammans, och på grund av det fick jag ingen sovmorgon denna helg, ganska tufft må jag säga, särskilt eftersom vi inte kom i säng förrän vid 23-tiden igår.

Om en stund tänkte jag jobba med Titan. Igår jobbade jag honom från marken, det är fortfarande svårt  i vänster varv. När jag jobbar honom i skritt går det bra, men så snart jag tar upp honom i trav vill han rakställa sig. På volt i trav går det hyfsat, men längs spåret går det inget vidare alls. Jag valde därför att skritta längs spåret, jobba böjd rakt fram, öppna och sluta i vänster varv, sedan tog jag upp Titan i trav från sluta i vänster varv, och då behöll han böjning och ställning! :-)

Jag får försöka lura ut och se om vänster varv kan förbättras, idag ska jag nog prova att rida honom också, för att se hur han är då.

Idag var en av de bättre dagarna med Titan. Jag kände mig lite gladare till mods, kanske för att jag somnade lite tidigare igår än kvällarna innan.

Det har en tendens att bli lite för sent om kvällarna här, inte för att vi har party varje kväll, utan för att vi oftast är klara med stallsysslorna omkring 20-21 ungefär. Därefter vill man duscha, äta lite kvällsmat, uppdatera sig på internet om vad som hänt i världen, prata med sina nära och kära och bara koppla av en stund. Problemet är då att klockan oftast blir bortåt 22 innan man kommer i säng, och när väckarklockan ringer 5.30 så är det bara 7,5 timmars sömn. Ganska lite, eftersom vi har ett väldigt fysiskt jobb. Vi borde komma i säng vid 21-tiden, men det är svårt. Ofta blir det snarare bortåt 23 istället, och då är det 6,5 timmars sömn - på tok för lite!

Idag gick dagens ridpass lite bättre i alla fall. Jag var kanske lite mer avslappnad och glad till sinnet, än jag varit förut. Vänster varv är fortfarande svårt, jag får inte till det. På volt går det ganska fint, men öppna är trixigt. Jag får försöka träna på det i helgen och se om jag kan finna på vad som är orsaken.

Kanske blir det bättre ifall jag stretchar Titan efter träningspasset? Jag gjorde det idag och ska försöka komma ihåg att göra det framöver med, för att se om det kan öka rörligheten i musklerna.

Öppna åt vänster är alltså svårt, då blir Titan stel, går emot vänster hand och tar inte vänster skänkel. Så snart jag går över till en volt går det bättre, men attans, längs långsidan vill det sig inte. Vi får försöka träna i skritt och se om vi kan finna rörelsen bra.

Gerlinde hade sin lektion (på en av sina islandshästar) efter mig, och när hon var färdig pratade Bent lite om hästkulturen på Island. Man kan tro att Island har en rikt bevarad häst- och historiekultur, men så är inte fallet, berättade Bent. Kommer man in till en islänning förväntar man sig att de bor i gamla hus, men de bor i nya hus. Man kan också tro att de ska ha en del gamla saker bevarade, från sin mormor t ex, men de har de väldigt sällan. Husen och alla saker i dem är nya.

Anledningen till detta fenomen, lär ha varit amerikanernas intåg på Island under andra världskriget. För att inte tyskarna skulle lägga beslag på Island och Grönland (som då tillhörde Danmark som var ockuperat av tyskarna) och därmed skaffa sig baser i Atlanten, så vinnlade sig USA om att besitta dessa öar. Alltså kom amerikanska armén dit också.

För er som har sett "Extreme homemakover" (jag tror programmet heter så) där de bygger ett helt nytt hus till en behövande familj, så är det ungefär så det är på Island. Husen kommer dit på långtradare och byggs upp fort och fylls med nya saker. När ett hus är "förbrukat" så bygger man helt enkelt bara ett nytt bredvid det gamla, eftersom det finns gott om land att bygga på.

Man finner inga gamla ting inomhus, på museum kan man hitta en del historia, men inte i islänningarnas egna hus. Allt ska vara nytt och fräscht - amerikaniserat. Inte förväntade jag mig det hos islänningarna.

Bent berättade också om sadlarna. Dessa typiska islandssadlar som man kan köpa lite varstans, och även få med sig från Island, är inte alls gamla isländska sadlar. De kom från Danmark, och är skapta för stora hästar och för långa distanser, därför är bossorna så långa. I gamla exemplar finner man nummer, och de är från armén. Om jag inte missuppfattade Bent, så fick man dem gratis när det inte längre behövdes, när kriget var slut (antar jag).

En gammal isländsk sadel, ser snarare ut som barocksadlarna gör, och är mycket kortare eftersom islandshästarna är så små och korta. Man ska inte alls lägga en lång så kallad "islandssadel" på sin islandshäst.

Ridningen på ovalbana kan man också tro att det är en gammal isländsk kultur, men det kommer från tyskland där en man anlade en sådan bana på sin mark. På island hade man raka banor, där man bara tävlade om att komma först. Man tävlade inte i tölt på det sätt som man gör idag, dvs snabb tölt på ovalbanor, utan det är en senare uppfinning.

Det enda isländska kulturarvet är således hästarna, men även de förändras. Idag vill man ha fram en sporthäst, och det är också vad vi mer och mer ser hos islandshästarna. Rasen är egentligen det enda som finns bevarat.

Idag är det onsdag, och jag har för en dryg timme sedan avslutat dagens ridlektion. Summan av kardemumman är att den gick sådär, bättre kan det gå.

Titan lyssnar inte något vidare på min yttre högerskänkel. Vänster sluta på rakt spår fungerar väl ok, men på volt är det sådär. Bitvis går inte vänster inner bak fram mot tyngdpunkten, utan skjuter på, vilket får till följd av att Titan känns hård i vänster tygel. Så jag får jobba med att driva fram inner vänster bak mot handen, och då blir han bättre i munnen.

Övergång från vänster böjd rakt fram till höger böjd rakt fram på diagonalen och vice versa går sådär. Ibland bra, ibland dåligt.

Diagonalsluta åt vänster, undan höger ytterskänkel är njae, problem. Jag måste jobba på att Titan lyssnar på skänkeln.

Ibland är det fruktansvärt jobbigt att ha en häst som Titan, nu när han har så låg energinivå. Lite mer energi vore önskvärt, så att jag kan sitta mer still och njuta lite mer av att han går framåt av egen maskin. Detta är något som jag måste jobba med, att han inte stannar av, bara för att jag slutar rida.

Kruxet just nu är att jag är ibland så dimmig i huvudet, för att jag sovit för lite, så att jag inte tänker mig för när jag jobbar Titan. Jag tänker inte klart, och så gör jag galet.

Ikväll ska jag i alla fall börja med kapsonen från marken, men sedan måste jag rida en stund känner jag. Även om Titan blir trött av det, så måste jag få tid på mig att jobba med att han lyssnar på höger ytterskänkel. Kanske vore en benförlängning något för mig, så att jag når längre ner längs hans sidor? Jag ser onekligen ganska liten ut på hans rygg, eftersom han är så stor.

Efter en mycket trött morgon, och Gerlinde och jag var klara med stallet kvart över nio ungefär, så hade vi en kort paus där vi åt lite mer frukost. Sedan var det dags för mig att ta in Titan från hagen, borsta honom lite raskt, lägga på sadel och träns, sedan knata iväg mot ridhuset.

Titan stod stilla när jag skulle kliva upp på hans rygg. Det är inte alltid som han gör det, och jag vet att Bent inte tycker att det är något vidare när ens häst inte står still vid upp- eller avsittning. Jag har hört det några gånger att han säger att hästen inte är ordentligt inriden då. Erik och jag brukar skämta om det, Eriks Perla står oftast väldigt snällt stilla när man kliver upp och hon är inriden. Titan däremot är oftast angelägen om att komma iväg, han är inte så tålmodig, så jag får ganska ofta gräla på honom om att han ska stå still. Inte gör det saken lättare heller att jag är kort, han är rund om magen och jag därför har ganska långt upp till stigbygeln.

Dagens ridpass började jag som vanligt med att göra halt framför Bent, hitta vänster ställning och böjning, sedan höger ställning och böjning och sedan vänster ställning och böjning igen. Därefter skrittade jag igång i vänster varv. Försökte hitta samling i skritt, och sedan se ifall energin framåt fanns kvar när jag släppte fram Titan mer. Jobbade lite med ytter bak och inner bakben, sedan skiftade jag varv och upprepade arbetet i höger varv. Därefter bytte jag till vänster varv igen och upprepade arbetet men nu i trav.

Vi red även lite i galopp. Där har jag ett STORT problem! När Titan galopperar, och kommer upp med sin framdel, så förflyttar jag min tyngdpunkt nedåt. Jag borde lyfta den uppåt med honom, för att underlätta för Titan att komma upp med framdelen. Nästa gång jag galopperar ska jag försöka att sitta bara rakt upp och ner, för annars kommer vi lätt i otakt med varandra. Man kan förresten se samma fenomen på min profilbild på Facebook...   

Efter dessa varv gick jag åter igen ner i skritt, red böjd rakt fram på diagonalen först från vänster ställning/böjning och växlade till höger ställning/böjning. Samma sak från höger till vänster. Problemet här är att Titan är så bred, så det tar mig några sekunder att ändra om sadeln från ena sidan till den andra. Innan jag är klar, är vi framme vid väggen.   

Jag tror sedan att jag red öppna och sluta längs långsidorna, med rakriktning strax innan kortsidan. Jag tror också att jag red någon diagonalsluta mot mitten, piruett och renvers till väggen och sedan halt, omställning till ny böjning och så samma sak i andra varvet. Vi fick göra halt vid mitten av kortsidan, rygga några steg och sedan sätta igång i trav. Upprepade öppna, sluta, diagonalsluta, piruett, renvers och halter och ryggningar.

Från vänster öppna, diagonalsluta till vänster, var det svårt. Jag tror det har att göra med vänster bog, att

Efter att ha jobbat både i fredags kväll och igår morse med Titan i kapson, samt igår eftermiddag blev det bara cirkusträning, så beslöt jag mig för att idag rida Titan. Jag var lite spänd och nervös för hur det skulle gå, men faktum är att det gick riktigt bra. Vi skulle träna på att rida på diagonalerna, böjd rakt fram till höger, skifta till vänster och tvärt om. Resultatet var sådär, jag tror det var lättare från vänster till höger än tvärtom, vad jag kan erinra mig. Öppna och sluta längs långsidorna gick dock riktigt bra måste jag säga. Vänster bog är inte alls lika benägen att falla ut, som den varit tidigare, så jag tror att arbetet med kapsonen har förstärkt ställning och böjning.

När Titan var yngre så jobbade jag mycket med böjd rakt fram, öppna och sluta längs spåret. Det verkar som om det är lättare för honom att jobba längs spåret, än på en volt.

Sammantaget gick det bra idag, så jag är nöjd, det känns som om arbetet skrider framåt. :-)