Direktlänk till inlägg 12 augusti 2014

Ingen Gloria, men Distinguido och Perla

Av Frida - 12 augusti 2014 17:12

De här första dagarna den här veckan har känts konstiga och jag har nog gått runt lite som i ett töcken stundvis. Det är svårt att ta in att Gloria är såld, och jag har flera gånger försagt mig och pratat om "Titan, Perla och Gloria" när jag pratat om hästarna. De som är mest obekymrade här är nog just Titan och Perla, de är nog kanske till och med lite nöjda med att inte längre ha Gloria med i flocken.    Hur det än är, så verkar det vara en ganska stor skillnad på utpräglade kallblodiga och varmblodiga hästar. Gloria är onekligen ett halvblod i litet format, medan Titan och Perla är kallbod ut i hovspetsarna. Gloria är nätt och ädel och beter sig också sådant, hon är försiktig och snäll, medan Titan och Perla är mer burdusa i sättet.


Nåväl, livet går vidare, men jag saknar så klart vår lilla häst.    Ändå måste jag säga att jag är glad att kunna säga att jag saknar henne, för det innebär att vi har hållt av henne och så tycker jag varje häst förtjänar att ha det. Man älskar dem för deras personlighet, inte för vad de presterar.


Den här veckan har jag några elever här som stannar under några dagar. Idag blev det två lektionspass var för dem och sista under sista passet passerade en riktig regnskur (även åska) över oss, men, men lite regn är bättre än fullt med bitande insekter åtminstone. Det är så det är, har man en ridbana är vädret ibland lite nyckfullt och man får ta det som det är.


Nu när Gloria inte finns kvar här så blir jag ju lämnad åt att träna med resten av hästarna. Titan har jag ju halvt om halvt bestämt mig för att sänka kraven på. Det låter lite fånigt att skriva det, "att sänka kraven", men jag är glad om han naturligtvis fortsätter utvecklas men jag vill inte att han ska bära mina ambitioner helt på sina axlar, så att säga.   Gloria har sedan hon kom hit varit min tilltänkta "förstahäst" så nu får någon av de andra axla den rollen istället. Perla har alltid varit Eriks häst, även fastän jag har ridit henne stundvis, så var det till Erik vi köpte Perla och det var också han som fastnade för henne när vi var och tittade på henne första gången. Därefter återstår det nu inte så många andra hästar än Distinguido att träna, eftersom Gibson bara är två år i år, så idag var Disto den första hästen jag hämtade i hagen för att träna med.


Disto är en väldigt vänlig häst, det kan inte sägas tillräckligt många gånger. Om man står i hagen bland hästarna och de blir rädda för något, så har Disto åtminstone hitintills inte visat några tendenser att springa över människan. Om man själv står i vägen, så vänder han direkt på en femöring och tar en annan riktning att springa, han aktar sig noga för människan. Detta tycker jag är en mycket bra egenskap, man behöver inte ständigt vara på sin vakt när man är nära honom utan han respekterar människan tillräckligt mycket för att inte springa över någon. Det kan ha med hans uppväxt att göra, i princip ohanterad i bergen och bara haft mänsklig kontakt vid utfodring.

Det går bra att gå fram till Disto och ta på honom grimman utan att han skyggar undan, helst bör dock inte Gibson och Umerio stå precis intill för då blir Disto lite nervös. Med lite godis i fickan kan Disto relativt lätt övertygas om att det är värt att få på sig grimman, om han är skeptisk.   

Idag flyttade Gibson och Umerio också vänligt på sig när jag tog ut Disto, det räckte med att säga till dem att flytta på sig, så vek de undan. De båda vill också väldigt gärna komma ut och göra saker, så det blir det att alla hästarna trängs vid grinden samtidigt och då kan det förstås bli lite knepigt att bara få med sig EN av dem ut.


Det jag fokuserar på med Disto nu är att få honom lugn och trygg, att han inte ska vara spänd, nervös och ängslig. Det blir därför mycket tid bara att umgås med honom, klappa och klia på honom, borsta honom och se till att han inte är rädd för redskapen. I nuläget har jag därför bara en grimma på honom och en stick med ett snöre på. Jag har sticken till att stryka Disto över hela kroppen, kunna "dutta" med den på honom och även se till att kunna svinga sticken så att snöret landar på och runt honom. Det fungerar fint stillastående, så nu försöker jag göra samma sak även i skritt och trav. Min tanke är att han inte ska bli rädd för att något glider omkring på honom, eller vidrör honom i rörelse, för om jag ska sitta på honom vill jag kunna röra mig utan att han blir rädd. Han måste kunna vara avspänd även när mindre behagliga saker händer honom. Det fungerar ganska fint i skritt, bättre i vänster varv än höger, men det kommer bli bättre även i höger.

Jag har grimma på honom för jag vill att han ska kunna gäspa och öppna munnen helt då. När han gäspar släpper spänningar, och en kapson måste sitta åt så pass hårt (även om det faktiskt är ganska löst) att hästen inte får fullt utrymme för en gäspning. Grimskaftet hänger slackt hela tiden och han visar inga tendenser till att dra utåt i volten. Sticken använder jag för att be honom runda sig runtomkring mig, eller så stryker jag med den på hans kropp för "desensibilisera" honom. Eftersom Disto är så pass känslig, så vill jag faktiskt göra honom lite mindre känslig, mindre reaktiv. Ordet "lagom" är en väldigt bra definition i många sammanhang, och jag vill att hästen ska vara "lagom" känslig. Att vara känslig ska inte innebära att ligga nära till hands att bli rädd och spänd, och med tanke på hur många av Distos halvsyskon verkar vara i personligheten, så tror jag det kan vara en god idé att träna mycket på att höja hans toleransnivå mot saker som drabbar honom. Om han blir rädd, ska han inte tappa fattningen, utan komma till sans.


Nästa häst jag tog ut var faktiskt Perla ändå. Jag sadlade henne med Barefoot-sadeln och så fick hon ha ett rakt men ändå tvåledat tränsbett. Det är så lite ledat att det endast rör sig några millimeter, men det är ganska bra för att kunna rida tvåhändigt och kunna inverka i en mungipa i taget.

Perla går ganska fint på detta bettet. Jag börjar med att skritta runt henne på ridbanan, i olika figurer. Längs fyrkantspåret, snett igenom, serpentinbågar, volter, sidoförflyttningar osv. Detta mjukar upp henne bra och hon blir mer lös och ledig i sina rörelser och börjar också gäspa efter en liten stund. Perla har, liksom Disto, lätt att dra på sig mentala (och därmed även fysiska) spänningar, så nu lägger jag fokus på att hon verkligen ska kännas avslappnad i allt det hon gör.

På några få gångers träning har Perla blivit bättre på sidförflyttningar. Jag minns nu inte riktigt vilken skänkel hon hade jättesvårt för att flytta undan förut, men nu är det åtskilligt bättre. Jag tror det kan vara vänster skänkel som hon har svårt att flytta undan, men skillnaden har minskat markant på några ridpass. Perla har också extremt lätt för att överböja sig i höger varv, hon förböjer sig i halsen just vid bogen, så hon skjuter ut vänster bog. För att minska detta tar jag nästan inget i höger tygel när jag rider volt åt höger, jag förhåller istället på vänster tygel och försöker att göra henne lite rakare. Tanken är ju att hon ska ha en jämn böjning i ryggraden som motsvarar voltens storlek, men hon viker sig alltså väldigt gärna i halsen och detta försöker jag nu råda bot på genom att vara noga med att be om mindre böjning i höger varv.

I vänster varv släpper jag helt på höger (ytter) tygel och ber med små korta förhållningar och lösgöring av munnen att hon ska böja sig åt vänster och samtidigt sträcka ut halsen ordentligt och böja sig kring min inner sits och skänkel. Det blir så sakteliga bättre, men det tar förstås tid. Ju mer Perla bara lallar omkring i hagen, ju sämre blir hon i sin kropp, hon behöver ridningen för att bli bättre i sin kropp.

När skritten kändes fin tog jag upp henne i trav på rakt spår längs en långsida. Jag börjar på Perla med att rida lätt i trav, för att underlätta för henne att komma upp med ryggen och sträcka sig framåt/nedåt. När jag sedan känner att hon slappnar av och låter mig sitta med i hennes rörelser, sätter jag mig ner. Det blir inte bekvämt för någon av oss om hon är spänd och jag försöker sitta ner på henne i trav, så jag låter henne trava på, frusta och hosta av sig innan jag som sagt sitter ner.

Det kändes rätt fint och avslappnat i traven, Perla vill gärna springa fortare, men då förhåller jag direkt och ber henne hålla avslappnat, fritt tempo. Jag länger ut tygeln så mycket jag kan, utan att hon springer på framåt. Utsläppt tygel ska inte innebära att hästen springer ifrån en, men om den gör det, får man ta upp tygeln och be hästen lugna sig igen och därefter erbjuda den längre tygeln.

Sidförflyttningarna fungerade fint i traven också, jag är lika noga med att inte överböja henne åt höger som i skritten.

När traven kändes lugn och fin, bad jag henne om galopp i vänster volt. I och med att hon faktiskt känns lite rakare och stabilare i vänster varv, så är nu denna galoppen den bättre av de två. För några år sedan kunde hon hopplöst inte galoppera i vänster galopp, det blev höger hur jag än gjorde. Under en veckas träning hos Christofer lyckades jag verkligen få till vänster galopp och han betonade vikten av att hästen måste ta fram vänster höft. När jag väl lyckades få det på plats, så var det därefter inga problem med att skilja på galopperna. Tidigare tog Perla höger galopp när jag lade till galoppskänkel, det var som att hon inte förstod att det var någon skillnad på galopperna, att hon skulle galoppera annorlunda beroende på hur jag höll mina ben. Idag sitter i alla fall båda galopperna på henne.   

Efter att hon galopperat några varv i vänster galopp bröt jag av och var mycket noga med att berömma övergången till trav särdeles mycket. Perla tycker det är roligt att galoppera, även fastän hon inte är särskilt bra på det av naturen, så om jag varje gång överröser henne med beröm för hennes galoppfattningar är hon så klart angelägen om att ta galopp om och om igen. Nu berömmer jag så klart galoppfattningen, men jag blir inte så överförtjust, utan jag berömmer lugnande när hon tar galopp. När hon sedan bryter av till en förhållandevis lugn trav berömmer jag mycket mer då och talar om för henne hur duktig hon är, så att hon inte förväntar sig att galoppera direkt igen. Detta har faktiskt haft mycket bra effekt, jag märker inte alls av samma turboladdning som hon hade för några månader sedan. Nu är hon mycket lugnare i galoppen och även traven före och efter galoppen.

När vi åter igen travat en del i olika mönster och på olika sätt, så bad jag om höger galopp på volten. Denna galopp är nu svårare, men hon tar den ändå, fast hon vill gärna bryta av. Hon bröt av, men då kunde jag be henne på nytt ta samma galopp utan att det blev rus-tempo. Ett lugnt beröm och sedan fick hon hålla galoppen något varv innan jag bad om trav igen och det var samma sak här; mycket beröm för övergången till trav. Perla taggade på en gång ner, och därefter längde jag ut tyglarna helt och hållet och bad henne behålla det lugna tempot i trav men på helt lång tygel. Detta gjorde hon mycket fint och jag kunde med lätthet sitta med i hennes trav. När jag var belåten så andades jag ut och bad henne om att göra halt utan att ta tyglarna det minsta. Perla stannade med en gång, ganska mjukt, så som jag vill ha det. Hon kändes nöjd med passet. 


#ridkonst

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Frida - 10 april 2022 19:01

Det är åtta år sedan jag senast skrev på denna blogg. Jag skaffade en egen hemsida och bloggade vidare på den ett tag, men nu skriver jag ett inlägg här igen. Jag funderar på att lägga ner hemsidan då jag känner att den har tjänat ut sin roll. Jag hi...

Av Frida - 11 september 2014 13:25

Efter många år på först bloggagratis och under senare år på bloggplatsen så har jag bestämt mig för att flytta bloggen. Jag saknar många funktioner här på bloggplatsen och det är vad som gjort att jag bestämt mig för flytten. Numera ligger min blogg ...

Av Frida - 31 augusti 2014 18:07

Titan och Perla har fått stå lite åt sidan nu när vi har fokuserat på att förbereda Distinguido inför att åka transport och vara med på kurs. Idag längtade jag dock efter att rida Perla, så det blev hon som fick komma ut först. :-)   Då jag inte ...

Av Frida - 28 augusti 2014 21:52


Idag fick Erik en avbokning mitt på dagen, så han kom hem och vi åt lunch tillsammans. Efteråt gick vi ut och tränade Distinguido. Idag fortsatte jag träningen med slutan och nu verkar det som att Disto har förstått kombinationerna av hjälperna f...

Av Frida - 28 augusti 2014 16:04


Nu har det åter igen varit dags för ridsport på TV. I år har jag inte brytt mig om att ens titta på sändningarna, för jag vet att jag mest skulle sitta och bli besviken. Dressyren är inte dressyr i mina ögon, de flesta ryttare har hårt, hårt åtdragna...

Presentation


Välkommen till min blogg, som tillhör min hemsida www.akademiskridkonst.se. Här skriver jag mest om Akademisk Ridkonst och hästträning.

Fråga mig

12 besvarade frågor

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2014 >>>

Länkar

RSS


Skapa flashcards