Alla inlägg under augusti 2014

Av Frida - 31 augusti 2014 18:07

Titan och Perla har fått stå lite åt sidan nu när vi har fokuserat på att förbereda Distinguido inför att åka transport och vara med på kurs. Idag längtade jag dock efter att rida Perla, så det blev hon som fick komma ut först. :-)


Då jag inte ridit Perla på ett tag kände jag hur den gamla skevheten blivit lite sämre igen, hon skjuter ut vänster bog och har svårt att ställa sig i nacken åt vänster, hålla vänster bog på plats och föra fram vänster höft. Nåja, det är bara att försöka mjuka upp och få henne att bli bättre. Jag ägnade därför en ganska lång stund åt att enbart skritta på Perla. Volter, serpentinbågar och även gå längs fyrkantspåret och snett igenom. Flytta henne sidvärtes både ställd från rörelseriktningen och i den samt även ganska så rak. Just vänster bog känns "tung", det är det bästa sättet att beskriva känslan tror jag. Jag försöker känna hur lätt det är att flytta henne åt både höger och vänster på samma sätt. Det går lättare/snabbare att flytta henne åt vänster, så jag koncentrerar mig på att flytta lika mycket åt höger och vänster. Om jag vänder in på medellinjen och flyttar henne henne halvvägs till långsidan på höger sida och då når dit när jag kommit till halva långsidan, så försöker jag flytta henne tillbaka till medellinjen på lika lång sträcka. Åt det håll där hon är enklare att flytta, ser jag till att inte flytta henne för snabbt och tvärt utan minska på hjälperna åt det hållet. Åt det håll som hon är svårare att flytta ser jag till att rida mindre framåt och mer åt sidan, minska mina framåtdrivande hjälper för att vi ska hinna mer sidvärtes än framåt.


Efter en stunds uppmjukning kändes Perla ganska okej ändå, så jag red fram i trav. Arbetet var detsamma i trav, hon kändes inte stressad eller låg på framåt utan jag kunde rida med ganska lång tygel och få henne att sträcka sig framåt/nedåt utan att springa fortare.


En liten detalj som jag måste träna på med Perla är att se till att träna mer halter under passet. Som det är nu rör vi oss från passets början till slut. Detta har fått till följd att Perla så snart jag stannat henne, vill att jag ska kliva av, alternativt ge henne en godis. Det visar hon genom att gungande höja huvudet och titta lite menande åt mig. Så snart jag har hoppat av slutar hon. Vi får träna mer på halter förstod jag idag. Nästa pass kommer jag lägga in mer halter och träna på att göra halt.


Eftersom jag lade märke till detta särskilt idag, bad jag henne därför om skritt igen efter halten. Sedan fick hon skritta och jobba lite i skritt och trav, samt samling i dessa båda gångarter. När jag samlar skritten på Perla upplever jag att hon gärna vill bli lite långsam och gärna bred i sina bakben samt att hon liksom skjuter rygg. Jag försöker därför att efter förhållning driva henne framåt med skänklarna så att hon tar sina bakben framåt istället för åt sidorna. Samlingen i skritt går bättre och bättre allteftersom, men jag får passa mig för att hon börjar bredda bak som sagt. Hon måste alltid ha framåt/nedåtsökning och ta bakbenen framåt.


Samling i trav går faktiskt ganska lätt. Hon lyssnar fint på sitsen där och jag varierar mellan att rida framåt i trav igen, eller gå ner till skritt. Jag försöker behålla samma energi framåt i skritten som i traven, så att det inte känns som att hela hästen liksom "kollapsar" i övergången till skritt, utan att hon fortfarande känns rund, dvs kliver inunder sig med bakbenen och inte paddlar på med dem bakom sig.


Perla kändes trots allt väldigt fin idag, hon är ambitiös och försöker så gott hon kan. :-)


       


Efter att ha lämnat Perla i hagen tog jag med mig Titan ut därifrån. Till en början var han väldigt intresserad av att äta gräs, men så snart han insåg att vi var på väg till uppbindningsplatsen följde han glatt och villigt med. :-) Eftersom Perla nyss haft sadeln på sig och den var lite varm efter det, beslöt jag mig för att rida barbacka på honom. Jag funderade en stund på om jag skulle rida på hans tredelade bett eller på blank stång eller kandaret. Jag beslöt mig för kandaret eftersom där kan jag välja om jag vill rida på bridongen, stången eller båda delarna.

Till att börja med fick Titan mjuka upp sig lite från marken, jag gick bredvid och bad honom gå på volt och flyttade honom även i lite öppna på volten och rakt spår. Öppnan är lösgörande för hästen och Titan blir, liksom Perla, lite stel i bogarna känns det som, så efter att få gå en stund där han gäspar och blir mjukare så sitter jag upp när jag känner att inte så mycket fler gäspningar kommer.

Jag ville känna hur smidig Titan var, så jag red öppna längs medellinjen och bytte till andra sidans sluta. Jag försökte under övningen att behålla alla ben på samma spår, vilket inte är helt lätt. Det blev nog inte särskilt perfekt, men just att kunna skifta från ena sidans böjning till andra kan ge ett hum om hur mjuk hästen är.

När jag kom ner till slutet av långsidan bad jag om en liten skrittpiruett, inte särdeles centrerad, så jag red diagonalsluta tillbaka till medellinjen. Sådär höll jag på en liten stund. När jag beslöt mig för att börja trava så hann jag inte mer än in på diagonalen förrän Titan började galoppera. "Visst", tänkte jag, då får han väl galoppera på då. Höger galopp var favoritgaloppen idag, han kunde gärna galoppera i höger galopp i vänster varv. Vänster galopp i höger varv var svårare. Plötsligt fick jag därför en idé! Jag skulle prova att göra galoppombyte från vänster till höger, nu när han var så pigg på att galoppera och så gärna ville hålla höger galopp. Sagt och gjort, jag bad om vänster galopp längs långsidan i höger varv och han lyckades faktiskt behålla den i höger varv på volten. När vi var på väg in på den öppna delen av volten satt jag därför om och hoppades på det bästa, och Titan bytte galopp!    Säkert inte det snyggaste bytet som skett på denna jord, men han bytte dock och det rent, sade Erik! :-D Därefter var passet för Titan definitivt slut för dagen! Duktiga häst!


 



#ridkonst

Av Frida - 28 augusti 2014 21:52

Idag fick Erik en avbokning mitt på dagen, så han kom hem och vi åt lunch tillsammans. Efteråt gick vi ut och tränade Distinguido.

Idag fortsatte jag träningen med slutan och nu verkar det som att Disto har förstått kombinationerna av hjälperna för att gå i sluta inne på ridbanan. :-) Ännu är han förstås lite osäker och skeptisk men det börjar att ta sig. :-)

Först började jag att jobba honom på långsidan med rumpan innanför spåret med hjälp av körpisken på hans yttre bak. Därifrån gick vi sedan in i en diagonalsluta för att kontrollera han han förstår hjälpen även utan staket och inte har lärt sig en "övning" endast. Diagonalsluta fungerade ganska bra, så jag provade också att ta honom mot en piruett för att se om han kunde behålla ytter bak mot tyngdpunkten även här. Det gick faktiskt förvånansvärt bra. Naturligtvis har vi inte 100 procents kontroll på alla kroppsdelar ännu så det blir lite vingligt, men det är ändå på god väg att bli något. :-)

Efter Distinguido tog vi ut Umerio. Vi fortsatte med honom att träna på sluta. Detta var Umerios tredje pass med sluta och för att vara det gick det riktigt fint. :-) Han kan nu följa med ytter bak längs staketet och över ridbanan så vi började att introducera att även hålla bogen på plats. Umerio blir lätt lite spänd och när han blir spänd låser det sig helt för honom. Vi fick därför se till att han var fysiskt och mentalt avslappnad och rörlig i bogarna för att hjälpen för att ta in höften skulle funka. I höger varv fick vi till ett par steg i sluta med bogen på plats, då avslutade vi passet. :-)

Lite senare på kvällen tog vi ut Distinguido igen. Häromdagen fixade vi nämligen lite med vår hästtransport. Den var väldigt skramlig sist vi åkte så vi satte dit gummi lite här och var för att dämpa ljudet.

Disto är helt klockren på att kliva in och ut ur hästtransporten, det är verkligen inga problem alls där. :-) Det går mycket bättre att stänga luckorna nu också även om han blir lite spänd så är det fullt hanterbart. Det som är jobbigt är just att åka när det skramlar så jag står med i transporten när vi åker runt på gården. Vi har ju grusväg och det är ju där det skramlar mest och det är där Disto behöver hjälp. Jag står hos honom, pratar lugnande med honom och ger honom lite godis att äta. Jag ber honom sänka huvudet och slappna av. Det gick oerhört mycket bättre att åka idag än sist så jag har starka förhoppningar om att det här ska gå bra. :-)

#ridkonst

Av Frida - 28 augusti 2014 16:04

Nu har det åter igen varit dags för ridsport på TV. I år har jag inte brytt mig om att ens titta på sändningarna, för jag vet att jag mest skulle sitta och bli besviken. Dressyren är inte dressyr i mina ögon, de flesta ryttare har hårt, hårt åtdragna nosgrimmor och mycket inverkan i kandarstängerna. Det är inte många som rider med fina, lätta, osynliga hjälper, tyvärr. :-(


Det finns kanske guldkorn också, jag vet inte. Mycket inför tävlingarna har handlat om Totilas vs Valegro, men eftersom inte Totilas startade så blev det ingen jämförelse. Själv tycker jag avståndet mellan Totilas och Valegro är enormt, de går inte att jämföra. Totilas har extrema frambensrörelser, men hans bakben hänger inte med. Valegro har mycket bättre koppling mellan bakben och framben och sist jag såg något klipp på honom så såg jag då galoppiruetter som var fint centrerade och i fyrtaktsgalopp med välvd rygg. :) Valegro hänger ihop i en helhet, även om jag kan tycka att han nog kunde ridas i så mycket mindre spänning än vad han rids i på tävlingarna.


Rent fysiskt kan inte en hästs bakben hänga med när frambenens underarmsben har vinklats så de är mer än horisontella med marken. Bakbenets skena ska vara parallellt med frambenets underarm i travtakt, det är inte många hästar som går på det viset på dressyrtävlingar, allt i strävan för att få extrema frambensrörelser, som ger höga poäng. Det är inte alla som klarar att rida bakbenen fint fram till frambenen även fastän inte frambenen är i extremt läge, men varför då ens sträva efter ett läge på frambenen dit bakbenen omöjligtvis kan hänga med? Om bakbenen måhända släpar lite, må så vara, så länge frambenen inte är i ett omöjligt läge, om hästen är lösgjord och avslappnad. Jag ser hellre avslappning och lite släpande bakben, än att hästen blir spänd och har extrema framben (och troligen släpande bakben).


Bildserien nedan har Jody Hartstone publicerat på Facebook, och det är är alltså den ryttare, Adelinde Cornelissen, som nu är rankad 4:a i världen. Sådana här bilder ska inte kunna tas på tävlingar som denna, och finns sådana med under en ritt ska man inte bli så högt rankad, anser jag. :-(

 

Jag skulle vilja se nosgrimmorna borttagna. Hur ser det ut då? Hästen ovan har vaddering på undersidan av nosgrimman och det torde tyda på att den är så hårt åtdragen att hästen får skav/sår av nosgrimman annars.


Utan nosgrimma har hästen en rimlig chans att protestera, och har man nosgrimma på finns det ett utmärkt sätt för hästen att få komma till tals, och det är att inte spänna nosgrimman hårt. Spänn den löst så att du med lätthet får in 2-3 fingrar på höjden från nosryggen. Då, som först, har hästen frihet.


Av Frida - 25 augusti 2014 14:21

Distinguido blir tryggare och lugnare för varje träningspass. :-) Han mig också oftast gnäggande och hummande i hagen när jag kommer för att hämta honom, det är en härlig syn. :-)

När jag nu borstar honom slappnar han också av mer och mer, han står inte som i givakt varje gång utan huvudet sjunker lägre och lägre. Bara borstning har inte denna effekt utan det är just träningen tillsammans där han slappnar av och blir trygg som gör att borstningen blir en trevligare stund för oss bägge.

På ridbanan kollar jag än så länge alltid först att han behåller lugnet och lyssnar på bad jag ber om. Det blev fortsatt träning med sticken idag, särskilt i vänster varv som han annars tycker är mer otäckt. Det tog inte så många minuter förrän han var bekväm med att röra sig och jag samtidigt kunde stryka med sticken på honom.

Dagens träning blev sedan åter igen slutan. I vänster varv går det riktigt fint att flytta in rumpan, även utan staketet på utsidan. Dock har han inte riktigt kopplat att han samtidigt kan hålla bogen på plats, men det kommer. :-) Några få placeringar i korrekt sluta, dvs med rumpan in och bogen på plats fick han till och något steg på väg mot en sluta. :-) Jag vill inte trötta ut honom med för många upprepningar så att det blir kortslutning om vad jag egentligen vill.

I höger varv är slutan svårare, jag är inte säker på om det beror på att han inte är riktigt säker på vad min spöhjälp för att ta in rumpan betyder eller om han fysiskt har svårare för den sidan. Efter ett par långsidor där jag upprepade hjälpen och berömde honom för att flytta rumpan mot mig flöt det på bättre. Bogen på plats får jag nog vänta lite med tills jag är säker på att han förstår rumpan in helt och hållet. :-)

#ridkonst

Av Frida - 24 augusti 2014 19:11

Sedan vi avlämnat Gloria i Danmark har hästtransporten blivit stående här hemma, utan att ha mockats ur. Vi kände oss ledsna då och ville på något vis inte rensa bort spåren efter henne riktigt. :,-(

Idag var vädret ostadigt på förmiddagen så istället för att träna häst tog vi tag i transporten. När vi väl mockat ur den beslöt vi oss för att fortsätta med rengöringen när vi ändå var igång. Transporten är nu därför renskrubbad inuti, så här ren har den nog inte varit sedan vi köpte den. :-)

Vi har lastat Disto några gånger förut, men inte gjort mer än att han har fått kliva inte och stå där en stund. Idag stängde Erik dörrarna bakom honom, då blev Disto lite nervös. När själva lämmen kom upp blev det inte så stor skillnad men när Erik skulle fälla upp övre luckan (som är delad) blev Disto riktigt rädd och visste inte vart han skulle ta vägen. Vi backade därför lite och lät övre luckan vara nere tills han lugnat sig. Sedan tog Erik försiktigt upp luckan vid platsen bredvid istället, vickade den fram och tillbaka. Efter några minuter kunde vi stänga båda luckorna och även om Disto var spänd så var det ändå hanterbart. Jag stod hos honom och pratade med honom, klappade och lugnade honom. Han fick lite pellets att äta och det hjälpte till i den jobbiga situationen. :-)

När vi stått så en stund fällde Erik ner luckorna och öppnade allt åt oss successivt. Vid varje nytt moment såg vi till att Disto lugnade sig innan vi fortsatte. Så småningom var dörren bakom öppen och Disto fick gå ut och ta en paus. Han verkade faktiskt inte så upprörd ändå. Vi skrittade en bit och Disto sänkte huvudet och slappnade av.

Efter en liten paus upprepade vi momenten från tidigare.

Efter några gångers inlastningar startade Erik bilen och rullade framåt några meter. Disto spärrade förstås upp ögonen men det var hanterbart för honom ändå.

När dagens lastträning var slut hade vi åkt ca 150 m totalt och även vänt runt på vår stallplan. Disto tog det riktigt bra, från att ha varit typ 100% nervös till att vara 20%, så det gick ändå förhållandevis bra. :-) Lugnare kan han så klart bli, men det kommer, vi ska fortsätta lastträna. :-)

Av Frida - 21 augusti 2014 15:06

Eftersom vädret var fint idag passade jag på att hämta Distinguido en andra gång, efter lunch idag. Vädret var soligt och skönt och Disto hade inte rullat sig sedan förra passet, inte vad det såg ut som i alla fall. Annars är han den värsta bland skitgrisar och rullar sig gärna i det jordigaste och lerigaste området han hittar i hagen. Kanske för att vara mindre vit? Det är ju inte så att han smälter in i omgivningen så att säga.

Efter en stunds behaglig borstning gick vi i alla fall till ridbanan en stund. Det här passet tänkte jag ägna åt att träna på halten och jag hade klurat lite på att jag får försöka använda min kropp mer för att signalera åt Disto att stanna så jag kan använda spöet till att flytta honom ut på spåret om han faller in. Först tränade jag lite på att han inte skulle tycka sticken var otäck och det gick rätt bra. Jag använder ofta ett par, tre pellets som positiv förstärkning och då köper han ett obehag väldigt snabbt. Han lär sig otroligt fort, bara människan är skicklig nog. :-)

Sticken köpte han som sagt rätt snabbt och så gick jag vidare till halten på volten. Jag gjorde så att jag neg och lutade mig bakåt, som om jag själv stoppade i farten. Ni har säkert sett massor med tränare göra så här, den jag främst kommer att tänka är Klaus Ferdinand Hempfling men denna stopp fick faktiskt väldigt bra effekt i Disto! Han gjorde nästan perfekta halter med en gång, jag fattade inte riktigt att han så snabbt fixade det. Jag tror att det tog längre tid för mig att fatta hur bra det gick än Disto.

Vi kunde göra halt, gå några steg, halt igen. Skritta en stund och halt igen. Det var nog nästan så att han till och med hade kunnat göra snygga halter från trav, bara jag bett om det ordentligt. :-)

Jag växlade sedan och bad om trav och även galopp i båda varven, växlade gångart och tempo upp och ned. Visst har vi en lång bit kvar tills vi gör det så snyggt ihop som Titan och jag gör det, men jag är så fascinerad av hur otroligt snabbt och lätt Disto lär sig. Bara jag är skicklig nog att hänga med i svängarna så går det i ett rasande tempo. :-)

#ridkonst

Av Frida - 21 augusti 2014 10:02

Inget störtregn idag så det blev hästträning på morgonen. :-) Disto verkar se fram emot träningssejourerna och står vid grinden med spetsade öron när jag kommer. :-) Vilken skillnad mot för ett år sedan, det har tagit tid för honom att mogna mentalt också. Nu är han äldre och av naturen inte lika ängslig som i yngre år; vi har märkt samma sak på alla våra hästar. Med åren blir de lugnare även fast det inte varit någon direkt träning. När Gloria varit hos oss ett halvår tyckte vi att det var en bra idé att ta en promenad med henne, vilket inte hon höll med om. Hon var orolig och vi kom inte många hundra meter innan vi fick vända hemåt igen eftersom det ändå inte tillförde något så att säga.
När hon var något år äldre däremot gick det bra att gå en kortare sväng utan att hon blev upprörd eller orolig.

När vi fick hit Gibson var han väldigt tydd till sin dåvarande matte och det var bara henne han litade på och kunde ledas av. Gibson har mest bara fått vara i hagen hos oss bortsett från verkning av hovarna och borstning men dessa två saker utförde vi i början strax utanför hagen så att hans kompisar nästan var inom räckhåll. Nu däremot går det fint att leda iväg honom även fast han inte ser de andra och han kommer landa mer och mer med åldern och trygghet.

Jag känner inte att Distos år här i hagen har varit honom till last utan han har fått lika mycket ro som de andra, bara fått varit.

Nu däremot är han mer säker på sig själv och mer mentalt redo också tycker jag. :-)

Efter sedvanlig borstning och pyssel provade jag Glorias gamla kapson på honom, den passade honom bra. Jag ville se hur ett fast nosjärn funkade på honom eftersom det är lite tydligare mot hästen. Jag fick en bra, stadig känsla av den. Jag bad Disto om att sänka nacken och hitta ställning åt båda håll, flytta bogarna lite både från inner- och yttersida. Det kan vara lite lurigt att förstå om hästen glider undan för en eller flyttar sig av ledighet. Tappar jag hästen eller har jag den med mig? Jag får ibland lite känslan av att Disto ändå flyr undan för mig, tar den lättaste vägen ut.

Jag provade därför att flytta hans bogar lite vid staketet idag just för att se om han flyttar sig undan mig fastän det blir klaustrofobiskt trångt på andra sidan. Till en början tyckte han det var jobbigt och då inte helt självklart att flytta undan, närmare staketet då han blev lite spänd. Vartefter flyttade han bogen bättre undan och kunde behålla ställningen i nacken lättare utan att bli spänd.

Erik och jag skojade lite om Disto igår och kallade honom Schitzinguido eftersom han är så flaxig i personligheten. ;-) Ena stunden är han spänd och rädd, för att i nästa stund slappna av och nästan bli lite kaxig. Säger man till honom då blir han spänd igen. ;-) Detta kommer bli mer stabilt med mer träning när han lär sig att inget hemskt kommer att hända. :-)

Det börjar ta sig att han förstår att flytta in rumpan, nu behöver han bli säker på att hålla bogen och nacken kvar i rätt läge för att slutan ska komma på plats. Jag skulle behöva ett lite längre spö. Jag tycker att körpisken är lite för sladdrig och oprecis medan dressyrspöet är lite kort.

I longeringen idag börjar galopp fattningen sitta och han höll galoppen ett par varv med hjälp från mig. Det är rätt skönt att han bryter av när jag önskar också. :-) Vi har inga problem att gå ner i gångart, det som är svårast just nu är att få till halterna på longen. Jag funderar på att jag behöver ha något tydligt med kroppsspråket för att få halten på plats men också få honom att tydligt förstå att flytta ut bogen utan att gå framåt. Jag måste vara noggrann med att inte rikta spöet mot hans framdel för att få honom att röra sig utan endast att flytta sig utåt. Jag får nog vara tydligare med halten där när jag ber honom om att flytta ut bogen på spåret igen så att han förstår skillnaden där.

Efter träningen band jag upp honom utomhus och hämtade i sadelkammaren några kakor Pavo Summer Fit som vi skaffat som mineralfoder nu om sommaren. Vilken uppsyn som mötte mig när jag öppnade dörren! :-)

Av Frida - 18 augusti 2014 10:19

Idag skiner solen igen, efter helgens bitvis ganska ihärdiga regnande. Trots regnet ser gräsmattan fortfarande brun ut där jorden är som stenigast och vattnet rinner undan fort.


Igår var vi till Sharpman och lånade med oss några dressyrsadlar hem för att prova på Umerio. Vi tog med oss en utklippt mankmall hemifrån så vi på ett ungefär visste vilken vidd vi skulle ha tag på. Med oss hem fick vi fyra sadlar, en Albion K2 Dressyr 17,5" MW, en Crown/Ideal Special 15,5 MW, en Frank Baines Capriole Dressage 17" MW och en Schockemöle Grandioso 17,5" M. På grund av det ostadiga vädret hann vi inte med mer än att snabbt lägga på dem och sitta en kort stund i dem, vi beslöt oss att skjuta på provningen till idag när vädret förhoppningsvis håller sig bättre än igår, men bomvidderna såg inte helt fel ut. FB-sadeln kunde nog ha varit en bomvidd vidare tror vi, men vi får kolla vidare idag.

 


Idag var det ca 13 grader varmt på morgonen och det är ganska skönt väder att träna häst i faktiskt.    Man blir inte så förskräckligt varm, jag fick faktiskt ta en halsduk på mig till och med.

När jag kom till killarnas hage låg Distinguido och Gibson ner, Umerio stod upp och vakade över dem. Disto reste sig upp när jag ropade på honom och så kom han och mötte mig. Både Gibson och Umerio kom också med eftersom jag oftast brukar ha med mig några godisbitar och de gillar pellets lika mycket som Disto, även om de inte är riktigt lika glupska.


Det är inga problem att ta ut Disto ur hagen nu och hans kompisar gnäggar mer sällan efter honom nu.


På ridbanan känns det som om Disto är ganska avslappnad. Idag hade jag med en körpisk för att använda istället för sticken. Körpisken är inte lika distinkt som sticken, så det blir en annan känsla av den, den känns annorlunda helt enkelt. Disto var inte så bekymrad om den och han kunde skritta obekymrat med den hängades över hans rygg, hals och rumpa. Han börjar förstå att han ska göra halt och stanna kvar på spåret, även om vi har en bit kvar tills det sitter helt säkert, för han vill gärna vända in mot mig. Det är ändå bättre att han stannar och vänder sig mot mig, än att han inte stannar alls, eller drar utåt. Det kommer ta sin lilla tid, men med lugn och sans kommer han vara säker på det i sinom tid. :-)

Longeringen är inga direkta problem i skritt och trav, nu känns Disto avslappnad och nästan på gränsen till lite uttråkad tyckte jag idag. Han är inte bekymrad och sänker huvudet till och med mer än han behöver, men å andra sidan vill jag vara säker på att han verkligen kan länga ut överlinjen och slappna av, sucka liksom. Ju mer avslappnad han är, och på gränsen till uttråkad, ju lättare kan vi gå till faktiska övningar. Så snart han är avslappnad till kropp och sinne är han i läget där han kan tänka och lära sig. När han är rädd och på spänn kommer han mestadels bara agera av flyktinstinkt, och så vill jag inte ha det. Jag vill att han lugnt och avslappnat ska säga: "OK, jag tror jag förstår, är det så här du menar?" utan att höja upp huvudet och liksom hålla andan. Han ska andas och tänka och därefter agera, inte hålla andan och reagera.


Jag provade lite sluta i vänster varv, samma varv som vi provade sist. Denna gång med körpisken och det gick helt okej, han flyttade in rumpan bra. Nu ska jag försöka se till att samtidigt kunna hålla inner bog på plats, det är på gång.


I höger varv provade jag också med körpisken, men där har jag inte börjat med sticken, så då kände jag att han faktiskt inte riktigt förstod vad jag menade. Han tänkte bakåt och var osäker och blev spänd, så jag hämtade sticken istället. Med sticken kunde jag på 5-6 upprepningar få Disto att vara mer säker på vad jag menade. När han flyttade in rumpan och behöll lugnet rätt hyfsat, så slutade jag där. Det är lätt att bli ivrig och vilja mer, och mer och mer när det går bra. Jag vill dock inte passera den gränsen då hästen kanske tröttnar och provar med ett annat svar. Jag vill att hästen ska börja koppla, men inte hinna bli uttråkad, när han är i inlärningsfasen. Jag växlade därför över till longeringen som han börjar kunna rätt skapligt nu.


Eftersom det kändes som om han var väldigt avslappnad, han skrittade och travade med huvudet väl sänkt, med mulen 20 centimeter ovanför backen ungefär. Det syntes på hans ögon att han var lugn. När jag bad honom om att trava försökte han hetsa upp sig själv genom att börja kasta med huvudet, och det tycker jag verkar vara ett tecken på att hästen är uttråkad och börjar hitta på saker för att aktivera sig själv. Så klart vill jag inte det, så när han började rysta med huvudet höjde jag rösten och talade om att jag inte ville det. Eftersom han nu då kändes på det här humöret tänkte jag att det är bättre att han får röra på sig om han nu vill det. Indikerar han att han kanske är redo för att kunna lägga på mer energi, så provar vi.


Sagt och gjort, jag bad därför om galopp i vänster varv, och gjorde på samma sätt som med Gloria när jag lärde henne galoppkommando. Jag såg till att be om galoppen på den stängda delen av ridbanan för att undvika att behöva dra i grimskaftet om hästen drar utåt i linan. Distinguido fattade galopp nästan omgående, han ökade (den ganska loja) traven några steg och fattade därefter galopp. Jag berömde högt och ljudligt "Braaaa!" och bjöd in honom till mig där han fick godisar och klapp och beröm en liten stund. Sedan bad jag om samma galopp igen och fick den också efter några få ökade travsteg. Galoppen blev inte rusig, men visst behöver han en högre energinivå i traven för att kunna fatta den galopp han kan hålla. Det blev ingen racergalopp, men så klart inte samlad galopp heller. :-) En helt normal vanlig galopp på volt skulle jag säga. :-) Jättekul!


Det är alltid lite att utmana ödet och veta när man ska vara nöjd för dagen, men jag resonerade som så att om Disto kan galoppera i vänster varv, så bör han även kunna galoppera i höger varv och jag vill inte befästa den ena galoppen starkare än den andra. Jag märkte ju att sluta i vänster varv var så mycket mer förstådd än sluta i höger varv, så jag beslöt därför för att även be om galopp i höger varv. Det var något svårare i höger varv, men det kan också bero på att han gärna vill trava på lite mer, han tog galopp även i höger varv efter ett kvarts varv i lite högre travtempo. Helt okej för att vara första gången som han galopperar på lina. :-)

Jag bad därefter om vänster galopp igen och bad honom hålla galoppen något varv och därefter var jag nöjd. Jag vill undvika att han bara tror det är några få galoppsprång jag vill ha, utan ha honom tänka att hålla igång galoppen, att bara rulla på.


Jag har ju för en längre tid sedan, när Disto inte var lika lugn och välhanterad som nu, försökt be om galopp men då förstod han inte, eller så låste det sig för honom, och han sprang på i en alldeles för snabb trav istället. Jag insåg att det inte var någon vits att försöka be om galopp när han inte ens ville skritta på volt, utan var för spänd för det. Galoppen hjälpte då inte heller. Skillnaden nu mot då är alltså enorm och det är helt klart värt att bida sin tid och vänta tills hästen är mer mentalt redo. Är den avslappnad är galoppen inget problem, men är hästen spänd så kommer galoppen också vara svårare, åtminstone har det gällt för mina hästar. Det måste kännas som om det kan vara en bra dag för galopp.


Till sist tog jag ett kort på Disto, för att ha något bildminne från dagen.   

 


#ridkonst



Presentation


Välkommen till min blogg, som tillhör min hemsida www.akademiskridkonst.se. Här skriver jag mest om Akademisk Ridkonst och hästträning.

Fråga mig

12 besvarade frågor

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2014 >>>

Länkar

RSS


Skapa flashcards