Alla inlägg under februari 2012

Av Frida - 29 februari 2012 22:03

Onsdag och ridhusträning igen! Jag skriver inte blogginlägg varje gång, för oftast är klockan så sen när vi väl kommer hem att det blir direkt till sängs för att orka upp dagen därpå.


Idag var klockan tjugo över åtta innan vi kom iväg, så det fick bli ett kort pass bestämde vi. Jag har de senaste gångerna ridit med ponnyhack med läderrem över och under nosen, så det blir ungefär som ett LG Bridle (men mycket billigare). Jag började stillastående att be om böjning åt höger och vänster, sedan volt där vi ökade och minskade storleken i både skritt och trav. Lite samling i trav på volten, sedan red jag ut på långsidorna och bad om lite samling i trav där med. Det gick rätt bra tycker jag.

Vi jobbade lite med typ halva steg i skritt och det gick ganska fint ändå. Mer perfekt kan det absolut bli, men vi är en bit på väg. Med mer träning får Titan mer styrka och kvaliteten förbättras.


Sist av allt tog vi lite galopp. När vi började fatta galopp var Titan ganska taggad av allt "samlande" arbete som ju ger en del energi, så de första fattningarna blev nästan bara studs på stället. Nja, lite mer framåt kan vi röra oss tyckte jag. Efter att Titan lugnat sig så kom vi mer framåt i galopprörelsen, men jag känner att han måste bli mycket starkare för att galoppen ska bli bättre.

Viss ojämnhet visar sig också tydligare i galoppen. I höger varv fattade han rätt bra galopper, men blev lite för rakställd i kroppen mot vad jag önskade. I vänster varv böjde han sig fint, men hade svårare att få till en bra galopp. I slutet galopperade vi längs långsidorna och då kände jag att han i höger varv tenderar att gå i öppna, i vänster varv i sluta. Detta blir nog också tydligare ju tröttare han blir, och idag var han ganska så trött när vi slutade passet. Det har blivit varmare ute och vinterpälsfällningen är igång.


Idag red jag i sadeln Chezz Iberico. Jag har för korta ben för den och Titan är för rund för den konstaterade jag. Ändå var det skönt att rida i en sadel, och inte barbacka som jämt annars. I och med att Titan är så bredryggad så åker man lätt omkring på hans rygg när man sitter barbacka. Allt blir så halt då. Det är inte alls samma sak att rida barbacka på Perla som är lite mer normalbred över ryggen.

Jag skulle vilja ha en sadel som är väl uppbyggd i sitsen men inte har så långa kåpor. En Star Trekk Espaniola vore nog bra, men så är det det där med koppjärnet. Vidaste är K5, och det motsvarar väl kanske 110 grader eller så. Titan är väl 130 grader över manken, så det skulle inte bli helt optimalt. Mja, jag får se.

Av Frida - 20 februari 2012 05:30

Förra helgen var det årsmöte med BAR, Bråvikens Akademiska Ridkonstsällskap, som Erik och jag är medlemmar i. Till årsmötet var Torbjörn Lundström från Djurtandvårdskliniken inbjuden att föreläsa. Det han har att berätta om hästars tänder är mycket intressant att lyssna till, så föreläsningen var högst uppskattad av oss som var där!Hästars tänder är väldigt annorlunda konstruerade än människors. En häst har bara ett visst tandkapital och när det är slut eller inte fungerar, då är livet på sin upphällning för hästen. Hästar ska ha vassa kanter på sina tänder för att kunna mala sin föda. Det är när vi sätter betsel i munnen på dem eller snör nosgrimmor runt deras munnar som problem uppstår. Torbjörn visade en bild på en häst med ett betsel i munnen och ett ytterst lätt tag i tygeln. Sedan visade han exakt samma bild fast med röntgenbild över munnen och tungan var fullständigt manglad! Tänk då vad som händer om man tar hårdare tag än så, inte konstigt att hästar protesterar mot att ha bett i munnen. Det finns ett antal bettlösa alternativ, och LG Bridle tror jag kan vara något. Jag ska försöka leta fram mitt gamla hackamore ikväll och testa det när jag kan. De senaste träningarna har vi galopperat en del och nog tycker jag att galoppen blir bättre och bättre. Dock känner jag att Titans bakdel inte riktigt orkar, så jag tror att mer jobb med samlande övningar kommer att stärka honom mer.

Av Frida - 12 februari 2012 10:34

 


Träningspassen med Titan fördelar sig något ojämnt. Igår var det tredje passet på raken som vi åkte till ridhuset, och jag förväntade mig att Titan kunde kännas lite trött. Mycket riktigt var han lite trött, men vi jobbade med samma som den senaste tiden, dvs samling och skolor i alla gångarter. Han hade riktigt bra tretaktig galopp igår, vi galopperade några långsidor upp och ner i ridhuset utan att han lade sig på och blev tung. Jag fick lite mer "storhästgalopp"-känsla, än den korta, struttiga, passgalopp som han är född med. :/ Han börjar få riktigt bra takt i galoppen!

Jag tänker lite som så att man jobbar med samling för att förbättra gångarterna, men sedan är det också så att upprepning av övningen stärker densamma. När man väl kan galoppera i tretaktig galopp, är det bra att utöka sessionerna än att nöja sig med några få bra språng. Okej om de första sprången må vara bäst, men jag låter Titan galoppera på i en normal takt/tempo för att få in flytet så att säga. Dock bryter jag av innan jag känner att han blir för trött för att orka galoppera mer. Skillnad vore om han galopperade i passgalopp och jag lät honom fortsätta galoppera så, då blir ju inte den tretaktiga galoppen bättre utav det och ju tröttare han blir, ju mer passtaktig blir galoppen. Knappast går den åt det andra hållet i alla fall. Nu kan han hålla ren tretakt och då vill jag gärna låta honom jobba i den också och även få upp lite kondition.

Samma är ju med traven. De första stegen må vara bäst, men upprepning och ridning i ren travtakt så slappnar nog hästen av mer och rörelsen går mer genom kroppen.


I förrgår bjöd han på en alldeles fantastisk galopp-piruettansats i vänster varv! Jag vill inte kalla det för piruett, för det är det ännu inte, men det är en bit på vägen. :) Galoppen överlag förbättras hela tiden, det är häftigt att uppleva förbättringen från gång till annan.


I torsdags red jag på stång och bridong, och det är en rätt bra betsling om jag ser till mina fördelar utav den. Med bridongen kan jag lyfta Titans huvud och med stången kan jag be honom om att länga ut överlinjen. Dock är inte Titan så jätteförtjust i att ha flera bett i sin mun, och just tredelat bridongbett med lösa ringar har han väl aldrig gått särskilt väl på, utan han har skramlat runt med bettet i munnen onödigt mycket.

På slutet av torsdagens träningspass provade jag lite med skolhalten. Dock tenderar Titan att lägga huvudet på sned och tippa nosen inåt och då tycker jag att en kapson gör sig bättre.

I fredags testade jag därför att börja med att sätta på en longerkapson (av kedjemodell) och starta med longering. I longeringen funkade kapsonen mycket bra, men när jag satt upp och skulle rida med den så hänger Titan sig på kapsonen. Stången kan då inte göra något annat än att länga överlinjen, så man har inget verktyg att lyfta upp hans huvud/nacke med. Efter en kort stund hoppade jag därför av och så tränsade vi med bridong och kandarstång igen och då gick det mycket bättre.


Igår provade jag att rida på en portugisisk unghäststång. Hur den ser ut syns på bilden som hör till detta inlägg. Tanken med att rida på denna stång är att den ju är konstruerade ungefär som en Pelhamstång så man kan fästa en tygel för att ha som vanligt tränsbett och en tygel i hävstången. Hävstången är kortare än på den kandarstång som jag har, och det kan det vara både fördelar och nackdelar utav. Nackdelen är att ju mer man rör sin hand, desto längre skänkel borde man ha för att det ska kännas i hästens mun, men en längre skänkel gör också att hästens motstånd inte känns lika väl i ryttarens hand. Ju längre hävstång - ju mer övertag tar ryttaren. Dock är det så att en kort hävstång på bettet gör att om ryttaren har en ostadig hand så blir det oftare onödiga signaler i hästens mun.

Jag anser nog dock att om man är en riktigt skicklig och känslig ryttare så kan man rida på en stång med långa skänklar, för tanken är då att röra händerna endast ytterst lite och att hästen svarar på den subtila signalen. Den ryttaren tar inte mer i tygeln för att hästen inte svarar.

En oerfaren ryttare rider nog bäst på tränsbett ändå, om denne ska rida och träna på egen hand. Även om ryttarens hand är dålig, så har hästen bättre möjlighet att "ge svar på tal" när ryttaren är dålig i handen.


Jag trivs ganska bra med att rida på tredelat bett med parerstänger, men nackdelen är att när man jobbar med samling så kan hästen höja huvudet för högt utan att ta med sig nacken uppåt. I det fallet när man tar i tränsbettstygeln så svarar hästen inte alltid med att gå framåt/nedåt, eftersom man kanske använder tygeln för att lyfta hästen, och det kan då hända att hästen går än mer upp med huvudet istället.


När jag rider med kandarbetsling så låter jag oftast stångtygeln hänga och jag vill även ha en väldigt lätt kontakt på bridongtygeln. När jag behöver lyfta, så höjer jag mina händer ett kort ögonblick. Tanken är då att hästen ska följa med tränsbettet uppåt och då direkt låter jag min hand sänkas/gå framåt. Det är inte så ofta jag behöver använda stångtygeln, men om jag känner att jag behöver den, så finns den där.


Ja, det här med betsling kan man ha långa och många tankar/diskussioner om. Man kan väl rida på vad som helst, det är ryttarens skicklighet som begränsar denne, antar jag. Men, likväl så kan man ha samma argumentation gällande sadlar, spö, sporrar etc. Det finns skickliga ryttare/hästmänniskor som har känsliga hästar och som på nolltid kan rida dem oerhört vackert utan vare sig sadel eller träns. Riktigt den kategorin tillhör inte jag själv, erkänner jag villigt... Så, jag använder olika redskap, utvärderar dem och varierar mellan dem jag tycker passar mig bäst för tillfället.


Just nu har jag tankar på att bygga med eget LG Bridle och prova på Titan. Jag tänkte att man ju lika gärna borde kunna ta ett vanligt "ponnyhackamore" men byta ut nosdelen mot en läderrem. Då borde signalen bli ungefär densamma som med ett LG Bridle. Jag ska testa någon dag, om jag kan leta upp mitt gamla hack och dessutom få fatt i en bra rem. :)

Av Frida - 8 februari 2012 21:17

För en längre tid sedan skrev jag om Moorlands Totilas, när han var nyhet på löpsedlarna. Sedan dess har tiden gått och hästen har bl a bytt ägare. Numera är det inte Edward Gal (Holland), utan Matthias Alexander Rath (Tyskland) som rider Totilas. Häromdagarna dök det upp ett klipp på Youtube där ekipaget ser ut att ha en del problem.



Vad beror problemen på? Somliga anser att Matthias Rath inte håller lika hårt i betten som Edward Gal gör, dvs att hästen nu inte blir lika kvävd som tidigare. Hästen är inte under lika mycket "kontroll" som tidigare.

Många har säkert också hört om att Matthias Rath vill träna för Sjef Janssen, en tränare som definitivt gjort sig känd som rollkürens ansikte. Dock är väl Sjef landslagstränare i Holland, och det Holländska landslaget tillåter inte något samarbete dem två emellan förrän efter sommarolympiaden.

Det faktum att Matthias Rath vill träna för Sjef Janssen, låter i mina öron som att han vill tillskansa sig de träningsmetoder där man kan "hålla tillbaka" hästarna när det håller på att slå över i huvudet på dem. På Facebook förs heta diskussioner om Totilas och hans ryttare.

Av Frida - 4 februari 2012 18:34

Kylan håller i sig ett tag till verkar det som, trots det har Titan redan börjat fälla av sin vinterpäls. Jag tycker inte att tiden mellan pälsfällningarna är så lång...


Igår var vi iväg till ridhuset (igen). Erik fick som vanligt börja rida lite grand för att jag skulle få se hur det såg ut och det såg bra ut. :) I traven kände Erik sig lite stel, så därifrån tog jag ganska raskt över. Vi tränade främst på öppnor, diagonalslutor och piruettvändningar, sedan förvänd sluta. När man rider vanlig sluta, så upplever jag det lätt som att hästen hamnar på inner bog, särskilt dessa hästar som är byggda med stora, tunga framdelar och med mycket påskjut. Av den anledningen lät vi därför slutan vara ganska mycket igår.


Jag märker att det i diagonalslutan är lätt att tro att Titan tvärar mindre än vad han gör, men han tvärar faktiskt fint mest hela tiden. Tanken är ju inte att han tvära för mycket, utan sträcka fram ytter bak mot sin tyngdpunkt. Så länge han gör det är det fint och mer tvärning än så ska man inte ha i en bra diagonalsluta. Smidiga hästar kliver lätt förbi sin tyngdpunkt, men till den kategorin hör inte Titan. ;)


Det blir mycket nöta, nöta, nöta i diagonalsluta för att träna överlinjens, rumpans och bakbenets muskulatur och allt. Viktigt är då att inte bara rida "samlat" utan att man försöker gymnasticera hästen i en lite större ram och få den att sträcka ut ordentligt och bli lång i muskulaturen.


I öppnan får jag vara noga med att verkligen sitta rakt upp och ner och bara vrida in axlarna, så att vi inte faller in åt ridbanan. Nästan tänka lite skänkelvikning för att få med bogarna ordentligt också. Det är lätt hänt att bara böja hästen i halsen, och inte få den träning av det inre bakbenet som behövs.


I slutan däremot är det viktigt att inte rida den för böjd. Jag upplever det som att diagonalslutan egentligen är en bättre övning när hästen väl har lärt sig slutan och därefter diagonalslutan, för det är så lätt att hamna på inner bog och då får man en försämring istället för en förbättring.

Den förvända slutan gör ju att hästens inre fram får en lite längre väg att gå och förvänd sluta tycker jag nog också att den är bättre än vanlig sluta.


På slutet tog vi ett varv i galopp i varje varv. Titan kämpar på hårt, och vi behöver jobba mer med samlingen för att få galoppen att bli bättre. Antingen lyfter han för mycket så att han kastar upp framdelen, eller så rusar han framåt. Läget mittemellan är jobbigt, men det gäller att hamna där så att man kan driva med inner skänkel och samla upp med ytter. Med mer jobb med samlingen kommer galoppen att bli lättare.


Sammantaget kändes Titan väldigt stark igår. Erik sade att han böjer haserna mer nu än när vi drog igång träningen, så det är väl ett gott tecken. :)

Av Frida - 2 februari 2012 05:30

Igår varnade de för att stora snömängder skulle komma in över länet, samtidigt som vi skulle få hem en höleverans och åka iväg till ridhuset. Vi hoppades på att hinna hem och få in höet innan snön. Vi hann både åka och träna och få in höet och ännu har ingen snö kommit. När vi kom till ridhuset var det tre andra ekipage där inne som for fram i högt tempo men lagom till vi hade gjort iordning Titan så var de andra klara. :) Erik red Titan förra gången och det fick han göra igår med. Han är duktig, Erik, och Titan följer honom bra. Det enda Erik klagar på är Titans breda rygg, he-he. ;)Hur som haver så tränade de på, Titan kändes jämn i båda varven, ganska energisk. Jag satt upp på slutet och jobbade även lite från marken. Nu är underlaget ganska djupt i ridhuset så Titan med sina relativt sett (jämfört med stora hästar) korta ben får verkligen kämpa. Vänster varv går riktigt fint, där lättar han bra framtill. Höger varv är svårare, som det alltid varit. Jag ska nog höra med ET:n som jag hade ute i somras, så får hon titta på honom igen. Han kan ju ha dragit på sig stelheter och gamla ojämnheter igen. Efter passet fick han lägga sig ner och rulla sig. Det tycker han är så skönt! Kul att se är det också. :)Väl hemma masserade jag Titan en del. Rumpan, låren och skankerna särskilt. Även lite på frambenens överarmar och bog och bringa masserade jag lite på. Det tyckte han synbarligen var skönt då han stod stilla och verkade koncentrerad på vad jag gjorde. Han lämnade också bakbenen i en position som underlättade för mig att massera så nog gillade han massagen tror jag. :) Det sägs att man inte behöver ta i när man masserar hästar, men Titan verkar gilla när jag tar i mer på bakdelen iaf. Framdelen är jag lite försiktigare på, man känner vad hästen uppskattar och vad som är för hårt.

Presentation


Välkommen till min blogg, som tillhör min hemsida www.akademiskridkonst.se. Här skriver jag mest om Akademisk Ridkonst och hästträning.

Fråga mig

12 besvarade frågor

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2012 >>>

Länkar

RSS


Skapa flashcards