Igår var det fredag igen, och alltså sista lektionen innan det var dags för helg. Jag försökte peppa Titan så gott det gick innan och han kändes faktiskt relativt positiv när vi klev in på själva ridbanan. :-)

Vi gjorde samma arbete som i torsdags, dvs samling i skritt, trav och galopp. I skritt och trav gick det mycket bra, Bent kommenterade inte så mycket om hur jag skulle göra, utan sade när det var bra.

I galopp vill Titan samla sig mer än vad han har styrka till, resultatet blir att han häver sig upp med huvudet. I detta läge måste jag skicka inner bak framåt, och jag måste säga att det ändå gick relativt bra. Vänster galopp var nog något bättre än höger, men samling upplevde jag som lättare i höger varv.

Bent gav mig i uppgift över helgen att fundera ut en plan över hur jag ska fortsätta jobba Titan hemma. Jag har lite idéer om det, men jag ska fundera ut ordentligt och anteckna hur jag ska bära mig åt. På måndag ska jag sedan redovisa hur jag tänkt arbeta hemmavid.

Efter att ha varit ovanligt trött på morgonen, och allt kändes som om det gick i slowmotion, så var det dags för dagens undervisning. Igår jobbade vi en del på att samla skritten och traven, idag fortsatte vi med det och även galoppen. Jag fick rida sluta, öppna och böjd rakt fram. Jag red bara på volten, vet inte ifall jag borde rida längs långsidorna också? Bent säger inget om det i alla fall.

Hur som helst, det gick ganska väl, får jag väl säga. Innan lektionen så gav jag mig attan på att vara positivt inställd till Titan. Han är en sådan oerhörd humörshäst, så jag tror att om jag är tyst och spänd, så blir han likadan, alltså försökte jag det omvända idag. Jag tyckte mig se redan på vägen från stallet till ridhuset, att han inte släpade hovarna i backen lika mycket som han vanligtvis gör. Inne i ridhuset stod han och gäspade (som alltid) så då blev jag lite orolig igen, men så snart han skrittade igång så kändes han mer pigg. Lite strul var det med att hitta lagom ställning och böjning, han ville inte riktigt i början, men när jag sa braaa! i en överdrivet positiv och glad ton, så mjuknade han lite. :-)

Först lite sökning framåt ner på volt - det går alltid bra. ;-) Sedan sökning framåt nedåt i sluta, samling, sökning igen, över till öppna, samling, sökning igen och så böjd rakt fram och samling. Allt detta fungerade fint i skritt, och faktiskt även i trav! :-)

Därefter fick vi prova på galoppen. Jag har en dålig ovana att luta mig framåt när Titan går uppåt, så jag motverkar hans rörelse och gör det jobbigare för honom. Bent påpekade detta för mig för några lektioner sedan, och nu anstränger jag mig för att gå med Titan i rörelsen istället. Resultatet var att Titan har mycket lättare för att samla sig. :-)

Jag red då framåt nedåt för inner skänkel på volt, sedan samling för ytter skänkel och sedan framåt nedåt igen för inner skänkel, därefter bytte jag varv och fattade ny galopp.

Jag tror att Bent var riktigt nöjd idag, det såg så ut, han hade inte mycket att kommentera. Pust, skönt!   

Under dagens lektion började som jag alltid gör, kolla ställning/böjning åt vänster, höger och sedan vänster igen, därefter fortsatte jag ut i vänster varv. Lät Titan sträcka ned och framåt, vilket han mer än gärna gör. ;-)

Efter att ha känt på framåt nedåt i både vänster och höger varv, började jag med att känna på sluta, öppna i båda varven i skritt och sedan trav. Titan kändes ganska ok, kunde kanske ha lite mer energi, men det var snäppet bättre än igår.

Därefter talade Bent om att vi nu skulle ägna oss åt att samla skritten och traven än mer, mer aktivt så att säga. Jag fick därför först i skritt se om jag kunde få framåt/nedåt i öppna, samla upp Titan och bibehålla sökningen, ställningen och bakbenens underträdelse, med fortsatt skrittakt. Detta har vi gjort hos Christofer Dahlgren, för flera år sedan, men nu var det länge sedan. Det gick ganska bra, lite strul med att Titan vill hänga sig på i handen, men då var det bara att hitta sökning framåt/nedåt igen och göra om. Stundom gick det rätt så fint.

Tanken är att Titan ska sätta sig baktill och höja sin framdel, sin bringa. Jag fick ta tyglarna i en hand - vips vad svårt det blev, och touchera med spöet på Titans svansrot. Personligen vet jag inte om det är riktigt bra att göra så, det kan vara bättre att använda spöet på hans lår istället. Det finns en tendens till att han tippar bäckenet, men att han rätar ut bakbenens leder istället för att böja dem. Resultatet kan då bli att hästen i själva verket höjer sitt kors, trycker upp det, med raka leder. Nåja, vi får känna oss för och se vad som händer.

Det gick ändå ganska bra, TItan förstod ungefär vad det var frågan om, och vi höll passet relativt kort för att inte trötta ut honom.

När jag tog av Titan tränset var bettet lätt skummigt. Jag har fått höra att det är bra om det är det, då rör hästen tungan i munnen. En löddrande mun tyder dock på orolig tunga, så man får tänka sig för. Så som bettet ser ut nedan tycker jag dock ser ok ut. Det var också som att Titan hade lite läppstift av skum på läpparna, så jag tror inte att han var överdrivet orolig i munnen, och det kändes heller inte som så.

Bettet:

Tillbaka i stallet tittade också jag på hans bakdelsmuskulatur. Den har verkligen förändrats sedan vi kom hit, och även hans rygg. Ryggen har blivit rakare, inte så svängd längre. Nog för att han fortfarande är överviktig, men det går inte att få honom smal i ett nafs, det är så mycket lättare att lägga på sig, än göra sig av med hullet.

Titan i stallet:

Efter Titan och mitt pass var det dags för Franzi och Goldi. Goldi är ett halvblod på ca 160 cm, inte så stor för att vara halvblod. Efter deras lektion såg de så här nöjda ut. :-)

Pust! Nu har jag faktiskt inte haft vare sig tid eller ro att skriva i bloggen på några dagar, men nu har jag en kort stund över! :-)

I måndags gick lektionen ovanligt bra! Titan kändes mjuk och fin och det mesta vi tränade på flöt som det skulle. Sökning framåt nedåt till höger och växla till vänster och vice versa, öppna, sluta, diagonalsluta, traversale och renvers fungerade fint i både skritt och trav. Efter avslutad lektion sade Bent: Good, then let's make the squire test tomorrow afternoon.

Sagt och gjort, igår skulle jag alltså rida väpnarprovet på eftermiddagen. Av någon anledning blev det dock ändrat, eftersom Bent och Bianca skulle iväg någonstans då, så det bestämdes på morgonen att jag istället för min lektion, skulle rida väpnarprovet. Spänd och nervös tog jag ut Titan, som för stunden kändes trött och sur. Det är svårt att förklara, men vissa dagar känns han så himla positiv till allt, och andra dagar är bara dåliga. När vi gick in i ridhuset släpade han hovarna i marken, och jag kände att oj, oj, hur ska detta gå...

Resultatet var att det gick inte bra. Ingenting fungerade fint och smidigt, det var springigt, emot handen, för lite energi osv. Jag kunde bara inte hitta rätt sätt att få Titan på humör. Inte blev det bättre av att jag inte "red fram" något heller innan, jag visste inte hur tanken var att jag skulle göra. Således godkändes inte ridningen som väpnarprov, och Bent talade också om vad som var dåligt. Måndagens ridning var så mycket bättre och det hade godkänts.

I vilket fall som helst beslöts det att jag skulle försöka igen på eftermiddagen, bara några timmar senare.

Denna gång red jag fram, jag kände då att det var inte som i måndags, Titan var inte hundra på topp, så jag var osäker på hur det skulle gå. Nåja, hur som haver så påbörjade jag själva programmet och det kändes ok, lite brist på energi, men bättre i handen. Mitt under programmet fick jag hjärnsläpp, och visste inte vad jag skulle göra härnäst, det var efter diagonalsluta undan höger skänkel, och jag hade just gjort halt i vänster ställning. Jag fick då en kort påminnelse av Bent om vad jag skulle göra, och därefter fick jag minnet tillbaka. Ibland blir det sådär, jag glömmer totalt bort mig, och det är väl en anledning till att jag ogärna rider program. Rätt vad det är blir jag osäker på var jag är och vad jag ska göra härnäst. I varje fall, jag ställde om till höger ställning, ryggade och fortsatte resten av programmet i trav, och därefter galopp på volt.

Efter avslutad hälsning var Bent bättre nöjd och godkände det. Det enda som han tyckte kunde vara bättre, var just piruetterna åt vänster, och det är ju dem som vi haft så mycket strul med. I måndags gick de så mycket bättre, men igår var de sådär. I vilket fall var det tillräckligt och skillnaden mot förmiddagen var stor, så därmed blev jag titulerad väpnare.   

Bent sade också att nu kan vi gå vidare och jobba på andra saker, vad som kommer härnäst. Bl a longerprov (vilket vi redan har klarat av då när vi blev filmade inför Marc Lubetzki), och annat.

Igår kväll åt vi middag inne hos Bent och Bianca - jättegod sallad till förräd, zuccini till huvudrätt och mascarpone till efterrätt! Det var verkligen utsökt!   Bent utbringade också en skål för mitt godkända väpnarprov. :-D

Efter en lång kväll, så var det dags för mig och Franzi att gå till sängs, och när vi kom till våra rum var klockan bortåt elva på kvällen! Tufft när klockan ringer 5.30

Igår åkte Gerlinde hem, och på eftermiddagen kom Franzi hit istället, så det är nu den tredje praktikanten, under min praktik, som jag har som arbetskollega här i Danmark hos Bent Branderup. :-)

I morse var således vår första morgon tillsammans, och på grund av det fick jag ingen sovmorgon denna helg, ganska tufft må jag säga, särskilt eftersom vi inte kom i säng förrän vid 23-tiden igår.

Om en stund tänkte jag jobba med Titan. Igår jobbade jag honom från marken, det är fortfarande svårt  i vänster varv. När jag jobbar honom i skritt går det bra, men så snart jag tar upp honom i trav vill han rakställa sig. På volt i trav går det hyfsat, men längs spåret går det inget vidare alls. Jag valde därför att skritta längs spåret, jobba böjd rakt fram, öppna och sluta i vänster varv, sedan tog jag upp Titan i trav från sluta i vänster varv, och då behöll han böjning och ställning! :-)

Jag får försöka lura ut och se om vänster varv kan förbättras, idag ska jag nog prova att rida honom också, för att se hur han är då.

Idag är det lördagen den 11:e september och Gerlinde, som har varit mitt sällskap de senaste två veckorna, har nu farit hemåt. Det blev ingen sovmorgon imorse, eftersom vi gemensamt hjälptes åt med fodringar och mockning i hingststallet, eftersom Gerlinde planerat att åka omkring klockan 9.

Det har varit roligt att haft Gerlinde här, tillsammans med hennes två islandshästar Kraki och Kjakur. Gerlinde sitter så stilla och fint i sadeln, och hennes hästar har ett fantastiskt steg med sina bakben. Kjakur är överbyggd och egentligen har han ingen vidare exteriör alls, men trots det så rör han sig väldigt fint, det är sällsynt att se sådant rörelsemönster hos en islandshäst.

I övrigt tränade Gerlinde cirkus-tricks med sina hästar. Hon visade mig hur jag kan träna kompliment med Titan, men det var lite svårt eftersom han var så väldigt fokuserad på att äta godbiten att han inte tänkte på vad han gjorde med sin kropp. Jag tror att det kan vara lättare att träna honom utan godis, och bara ge honom den när han utfört hela övningen. Dock var det kul att se allt vad hon kunde göra med sina hästar. :-)

Jag fick även häromdagen prova att sitta på Kjakur när Gerlinde longerade honom, och när han gjorde kompliment, och även när han stegrade. Jag satt både framlänges och bak och fram på honom när han stegrade! :-O Faktum är att det är nästan lättare att sitta bak och fram på en häst när den stegrar sig. Sedan fick jag ställa mig upp på honom, då på korset och utan skor. Lyckligtvis gick allt väl. :-)

Gerlinde fick även prova att rida Titan, det gick väldigt fint, men hon blev något chockad över hur bred han är. ;-)

Gerlinde och Kjakur:

Erik och jag har planerat att åka på Equitana-mässan i Tyskland nästa år, och Gerlinde brukar åka dit en dag. Vi ska försöka träffas där, det ser jag fram emot. :-)

Idag var en av de bättre dagarna med Titan. Jag kände mig lite gladare till mods, kanske för att jag somnade lite tidigare igår än kvällarna innan.

Det har en tendens att bli lite för sent om kvällarna här, inte för att vi har party varje kväll, utan för att vi oftast är klara med stallsysslorna omkring 20-21 ungefär. Därefter vill man duscha, äta lite kvällsmat, uppdatera sig på internet om vad som hänt i världen, prata med sina nära och kära och bara koppla av en stund. Problemet är då att klockan oftast blir bortåt 22 innan man kommer i säng, och när väckarklockan ringer 5.30 så är det bara 7,5 timmars sömn. Ganska lite, eftersom vi har ett väldigt fysiskt jobb. Vi borde komma i säng vid 21-tiden, men det är svårt. Ofta blir det snarare bortåt 23 istället, och då är det 6,5 timmars sömn - på tok för lite!

Idag gick dagens ridpass lite bättre i alla fall. Jag var kanske lite mer avslappnad och glad till sinnet, än jag varit förut. Vänster varv är fortfarande svårt, jag får inte till det. På volt går det ganska fint, men öppna är trixigt. Jag får försöka träna på det i helgen och se om jag kan finna på vad som är orsaken.

Kanske blir det bättre ifall jag stretchar Titan efter träningspasset? Jag gjorde det idag och ska försöka komma ihåg att göra det framöver med, för att se om det kan öka rörligheten i musklerna.

Öppna åt vänster är alltså svårt, då blir Titan stel, går emot vänster hand och tar inte vänster skänkel. Så snart jag går över till en volt går det bättre, men attans, längs långsidan vill det sig inte. Vi får försöka träna i skritt och se om vi kan finna rörelsen bra.

Gerlinde hade sin lektion (på en av sina islandshästar) efter mig, och när hon var färdig pratade Bent lite om hästkulturen på Island. Man kan tro att Island har en rikt bevarad häst- och historiekultur, men så är inte fallet, berättade Bent. Kommer man in till en islänning förväntar man sig att de bor i gamla hus, men de bor i nya hus. Man kan också tro att de ska ha en del gamla saker bevarade, från sin mormor t ex, men de har de väldigt sällan. Husen och alla saker i dem är nya.

Anledningen till detta fenomen, lär ha varit amerikanernas intåg på Island under andra världskriget. För att inte tyskarna skulle lägga beslag på Island och Grönland (som då tillhörde Danmark som var ockuperat av tyskarna) och därmed skaffa sig baser i Atlanten, så vinnlade sig USA om att besitta dessa öar. Alltså kom amerikanska armén dit också.

För er som har sett "Extreme homemakover" (jag tror programmet heter så) där de bygger ett helt nytt hus till en behövande familj, så är det ungefär så det är på Island. Husen kommer dit på långtradare och byggs upp fort och fylls med nya saker. När ett hus är "förbrukat" så bygger man helt enkelt bara ett nytt bredvid det gamla, eftersom det finns gott om land att bygga på.

Man finner inga gamla ting inomhus, på museum kan man hitta en del historia, men inte i islänningarnas egna hus. Allt ska vara nytt och fräscht - amerikaniserat. Inte förväntade jag mig det hos islänningarna.

Bent berättade också om sadlarna. Dessa typiska islandssadlar som man kan köpa lite varstans, och även få med sig från Island, är inte alls gamla isländska sadlar. De kom från Danmark, och är skapta för stora hästar och för långa distanser, därför är bossorna så långa. I gamla exemplar finner man nummer, och de är från armén. Om jag inte missuppfattade Bent, så fick man dem gratis när det inte längre behövdes, när kriget var slut (antar jag).

En gammal isländsk sadel, ser snarare ut som barocksadlarna gör, och är mycket kortare eftersom islandshästarna är så små och korta. Man ska inte alls lägga en lång så kallad "islandssadel" på sin islandshäst.

Ridningen på ovalbana kan man också tro att det är en gammal isländsk kultur, men det kommer från tyskland där en man anlade en sådan bana på sin mark. På island hade man raka banor, där man bara tävlade om att komma först. Man tävlade inte i tölt på det sätt som man gör idag, dvs snabb tölt på ovalbanor, utan det är en senare uppfinning.

Det enda isländska kulturarvet är således hästarna, men även de förändras. Idag vill man ha fram en sporthäst, och det är också vad vi mer och mer ser hos islandshästarna. Rasen är egentligen det enda som finns bevarat.

Idag var en dag då det gick lite blandat. Några saker gick sådär, andra var bättre.

Det blåste väldigt hårt hela dagen igår och hela natten till idag, så hästarna fick faktiskt lov att stå inne i sina boxar inatt. Om det blåser konstant så kan de ha svårt att slappna av och lägga sig ner för att sova. Alla andra hästar förutom Titan skulle vara inne över natten och då tyckte jag att det åtminstone för hans skull är trevligare med sällskap än att stå kvar själv ute. Förhoppningen var att han kanske också skulle vara lite piggare idag än igår.

Nåväl, när morgonens alla sysslor var avklarade, så tog jag ut Titan ur hans box och borstade honom, han verkade åtminstone lite mer vaken, och nog tror jag att han var aningens piggare när jag satt upp.

Vänster böjning känns lite bättre nu, den är fortfarande svår, men jag tror att placeringen av vänster bog gör att det går bättre. Vänster böjd rakt fram är fortfarande inte hundra, så den ska jag träna på mer ikväll. Det räcker att göra det i skritt, då får Titan tid på sig att sätta ner sina ben på rätt ställe och hålla ordning på allt.

Piruett åt vänster gick också aningens bättre idag, fortfarande inte bra nog, men bättre. Han svarade bättre på höger ytterskänkel, men jag får inte glömma att låta bli högertygeln. Det är lätt, när man rider tvåhändigt, att dra med sig tygeln när man vill använda spöet som förstärkning.

I höger varv kunde han samla sig riktigt fint, och vi hade framåtbjudning när jag släppte fram tyglarna. :-)

Galoppen gick rätt skapligt med, även om vi har lång väg kvar till hög kvalitet.

Bent påminde mig om att jag behöver berömma Titan, ge honom pauser och beröm, när han anstränger sig. Jag är så fokuserad på att lyssna på Bent att jag glömmer bort det, men jag ska försöka bättra mig. Det är lättare när Bent inte undervisar mig, för då tänker jag mer självständigt än försöker lyssna på honom och göra därefter.