Härförleden talade jag med en bekant om hästar och ridning, efter att ha sett Edward Gals ritt på hästen Moorland´s Totilas, med häpnadsväckande 90,750% i dressyr-EM och därmed slagit världsrekord i högsta poäng på dressyrtävling. Edward Gal var i blåsväder för några år sedan, när han figurerade på bilder på Theresa Sandins hemsida Sustainable Dressage. Theresa skriver djupt och biomekaniskt ingående om träningsmetoden rollkur. Träningsmetoden har kanske fallit i glömska hos de flesta, eftersom debatten kring den har tystnat. Somliga av de ryttare som då använde metoden, har senare påstått att de ej längre använder den. Edward var en av de ryttare som anklagades för att använda sig av rollkur.

Vilka ryttare som använder den idag, vågar knappt nämnas. Även fastän folk med säkerhet på diverse olika tävlingar klart och tydligt ser olika ryttare rida på sätt som skulle klassas som rollkur, så ifrågasätts det inte längre, debatten har effektivt tystats ner.

Jämför Edward Gals vinnande ritt mot en ritt av Hubertus Schmidt. Det jag ser på Edwards häst, är en häst som rör sig extremt. Hästens överarmar är inte bara parallella mot marken, utan de är till och med vända uppåt, innan frambenen börjar röra sig mot marken. Detta kan knappast påstås vara ett naturligt rörelsesätt för en häst, oavsett vad somliga vill få det till. Jag skulle aldrig tro att denna hästen skulle röra sig på detta vis i hagen.

Visst är det så att det finns talangfulla hästar, hästar som av hästägare får stort värde på grund av deras gångarter. Klart finns det bättre och sämre hästar, allt beroende på vad man har tänkt att ha dem till. Till exempel såg jag ju hingsten First Wish på en video med Jan Brink. First Wish var då ganska ung, tror han var 3 eller 4 år på videon och rörde sig fantastiskt mjukt. Det är klart att en sådan häst betingar ett högre värde på hästmarknaden, än ett vanligt halvblod med ej särskilt häpnadsväckande rörelsemönster.

Dressyr för mig, är en häst som rör sig mjukt och svävande, som en dans i klassisk balett. Jag vill inte se ett aerobic-pass, som är vad jag anser att man ser av Edward Gals ritt på hästen Moorland´s Totilas.