Senaste inläggen

Av Frida - 20 januari 2013 16:23

Vintern är ingen härlig period att ha häst och träna. För några veckor sedan var ridbanan snö- och isfri och vi hade haft på lite salt så den var faktiskt t o m lös i ytan. Så kom snön igen... Inte helt otippat förstås, men likväl tråkigt eftersom ridbanan nu åter igen blev snötäckt. Nu är banan plogad, så snön är borta, men det är mindre roligt att den är mer eller mindre stenhård. Även fast man kan ha brodd i bootsen eller skorna, såär den fortfarande hård.


Sist jag longerade Perla hade jag inte boots på henne och det märktes då att den var hal för hon spände sig en hel del i traven och skritten var heller inte helt hundra.


Titan fick därför ha broddade boots på sig idag, så grepp hade han i alla fall.   Jag hade mina Muck boots på mig och de är inte de bästa att rida i, de är så mjuka och fodrade att det blir väldigt otydliga hjälper, så det blev lite otympligt idag. Titan kämpade på duktigt med samlad skritt med bibehållen energi framåt.


Perla jobbade jag som vanligt på longen med skritt och trav. Samling och sluta i både skritt och trav. Jag försöker anvisa med spöet ovanför svansroten för att hon ska tippa sitt bäcken. vi provade också några galoppfattningar. Sist av allt gick jag med henne längs långsidan och höll spöet ovanför svansroten för att se om hon tippade bäckenet då med, vilket hon gjorde, då flyttade jag spöet mot hennes lår istället och duttade lätt med det när hon lyfte ytter fram, för att ta upp henne i travtakt. Gick mycket fint! :) Hon höjde energinivån och vinklade bäckenet och kom fram i ganska fin samlad trav. :)


Gloria blev också jobbad på longerlina. Hon håller avståndet bra nu, och det med hängande lina. Det blev jobb i skritt och trav, sluta och lite vinkling av bäckenet i båda gångarterna. Galoppen var lite svår att fatta pga halt underlag, men hon fick upp energinivån så att jag lättare kunde be henne samla upp tempot med bibehållen energi. :)

Av Frida - 24 december 2012 19:52

Dagen före julafton blev det lite hästträning igen. Av någon anledning har jag svårt att få tiden och orken att räcka till alla dagar, för att träna hästarna. Nu med vintern så blir många saker mer tidsödande och besvärligare, bl a hanteringen av vatten. Vi har inget vatten indraget i ladan och får därför transportera det mellan huset och ladan. Förut hade vi en liten trädgårdskärra som vi släpade fram och tillbaka, men sedan den gick sönder har vi inte köpt någon ny eftersom konstruktionen på den egentligen var ganska dålig, och vi inte har hittat ett bättre alternativ. Nu använder vi bilen eller en traktor till att transportera vattnet och det blir lite mer besvärligt.


Vintertid äter hästarna hö och det åtgår stora mängder hö. Eftersom vi har rundbalar är det också ett evigt plock att packa höpåsar. Tidsödande och tråkigt jobb. Vill vi bespara oss lite arbete några dagar framöver fyller vi upp alla påsar vi har (det är väl kanske ett 30-40-tal påsar varav de minsta är IKEA-påsar och de största ungefär dubbelt så stora) och det är så klart ganska jobbigt. Efter en sådan dag plus allmänt pyssel och styr med hästarna är orken på noll-nivå ungefär...


Dagen före julafton var det en sådan där enkel dag då alla höpåsar var klara och vattnet hanterat sedan dagen innan så då blev det hästträning. :)

Erik tränade med Disto att han skulle lyfta hovarna. Det går riktigt bra nu, Erik säger "hoven" och ber fysiskt om lyft när Disto ska lyfta hoven. Med framhovarna går det utmärkt nu, Erik kan kratsa hovarna till och med. :)

Då ridbanan såg hal ut, fick Titan ha på sig broddade boots både fram och bak, vilka kom väl till pass och gjorde nog stor skillnad, skulle det visa sig jämfört med de hästarna som inte hade halkskydd. Titan bjöd på några riktigt fina galopper på volt. Dessvärre får han uppbåda mycket kraft för att orka galoppera med den förhållandevis fina kvaliten, så resten av passet blev mest skritt för hans del. Jag känner fortfarande att jag lätt sjunker ner på hans vänstra sida, rotation åt det hållet är inga problem. Däremot på högersidan släpper han inte riktigt ner mig, han för inte fram sin högerhöft så väl som han borde. Höger sluta är därför svårare, men han erbjöd istället en bra galopp, så jag var nöjd ändå. Vi jobbar på högersidans rotation.

För en tid sedan var vi inne på Biltema, och de av alla ställen har börjat med en hästavdelning. Naturligtvis kan jag inte låta bli att titta på vad de har, om jag upptäcker ett nytt hästsortiment i någon butik. Jag hittade några borstar som jag tyckte verkade bra så de åkte ner i korgen. Dessutom hade de en longerlina som jag bara var tvungen att känna på, för det är något jag inte hittat av bra kvalitet någonstans. Linan kändes bra där vi stod i affären, jag provade att rysta i den och se hur signalerna nådde fram till Erik och hur den kändes i handen. Den åkte också ner i korgen.

När jag skulle longera Perla så tog jag fram den nya longerlinan. Perla var riktigt energisk. Dessvärre var ridbanan isig, och eftersom hon inte har några broddade boots för tillfället (de ligger nerpackade någonstans) så fick vi hålla oss till skritt och trav i longeringen. Svårigheterna i vänster varv kom tydligare fram igen nu när det har varit magert med träning en tid. Under i stort sett hela passet bad jag bara om skritt och trav, öppna och sluta på volten, och samlad skritt och samlad trav på volten. Perla förstår toucheringen, men jag höjer kraven långsamt på henne, vill inte lägga press i onödan, särskilt inte med ett underlag som lämnade en del att önska.

Det sista jag provade var att bara tänka galopp i båda varven. Jag släppte ut longerlinan så att hon hade en större volt att röra sig på, och så visualiserade jag bara galopp för henne. Vänster galopp ville hon gärna ta, men jag vet inte vad det blev av det. Dels var ridbanan isig och hal, och så hade hon svårt för att föra fram sin vänsterhöft, därför blev det några underliga galoppsteg. Höger galopp kunde hon uppvisa utan några taktfel, men pga halkan fick hon endast visa att hon kunde fatta galopp. Efter några fattningar insåg hon att det var halt, så då funkade det inte för mig att enbart tänka gångarten, jag märkte att hon ville fatta, men hon lät bli och då bad jag om en fattning med rösten. Då visade hon att hon förstod, men samtidigt såg jag att det inte var lämpligt att galoppera, så jag lämnade det därhän. Perla är så otroligt känslig, hon är en härlig häst! :)

Efter avslutat pass kunde jag konstatera att den inköpta longerlinan var mycket förnöjsam att använda! :D


Lilla Gloria kom också ihåg vad vi jobbat på sist, så jag fortsatte att jobba henne först från marken i nära position, och sedan i longeringen. Gloria kan mycket duktigt uppvisa sluta på volt, även med tagen framdel så att slutan går mot piruettvändning. Hon kan även visa att hon förstår att vinkla sitt bäcken i skritt och även i trav, så att hon samlar gångarterna. I traven såg det mycket fint ut, Erik som stod på håll och tittade imponerades djupt av vår lilla tös, man kan väl säga att traven gick mot passage/piaff väldigt tydligt, gentemot vad någon av de andra hästarna har uppvisat. Hon är så otroligt smart, lilla Gloria. :)

Galopp brydde jag mig inte om att be Gloria om, efter att ha sett hur hal banan var för Perla. Det blev heller inget särdeles långt pass för Gloria, ca 10-15 minuter räckte. Man ska sluta när det går som bäst. :)

Av Frida - 19 december 2012 22:45

Idag fortsatte Erik träna med Disto, dvs ägna sig åt att borsta honom och träna att lyfta hovarna. Det går alltjämt framåt, nu lyfter Disto framhovarna utan större problem. Sist Erik tränade hovlyft så tog Disto några skeptiska steg bakåt, men idag stod han nästan helt still och lät Erik lyfta hovarna. På det hela taget gick det mycket bra.    Det är nog viktigt att ha ett ord för att lyfta hovarna, så att hästen inte lyfter hovarna när man bara vill känna igenom benen eller så. Erik sade "hoven" varje gång Disto skulle lyfta. Det verkar som om Disto lär sig snabbt, han verkar vara en intelligent och känslig häst. Det är inga större problem för Disto att stå still medan Erik borstar honom, förvisso är han säkert fortfarande lite osäker på oss människor, helt litar han inte på oss tvåbeningar, men det är ändå ett helt annat sätt över honom än vad det har varit med Titan under alla år. I nuläget är Disto en ganska tydlig Right Brain-häst, medan Titan är en klar Left Brain-häst.


Titan idag stod för ovanlighetens skull så snällt kvar i stallgången medan jag gick in i sadelkammaren för att hämta träns och schabrak. Han har blivit mycket bättre med lydigheten genom åren, men fortfarande kan han förstås bli obetänksam och hellre göra det han funderar på, än att komma ihåg vad matte sade.   

Väl ute på ridbanan skrittade vi först fram ordentligt innan vi gick in på volten i ena änden av ridbanan. Jag förklarade för Erik vad jag gjorde på Titans rygg, hur jag korrigerade honom och för vad, eftersom Erik undrade hur jag bar mig åt för att rida Titan, och varför det som regel går bättre för mig att rida Titan, än vad det gör för Erik. A och o är vad hästens bakben gör, och dem påverkar jag med skänklarna.

Idag hade jag mina monstervarma stövlar och thermobyxor på mig. Då blir man inte så smidig och med vinterpäls på Titan så känns inte allt så supertydligt. Ändå gick det fint. Jag skrittade på volten eftersom jag var osäker på underlaget. Det har snöat en del och vi har inte hunnit få undan det från ridbanan ännu, så det kunde vara halt under snön. Hur som haver så blev det volt, öppna och sluta, öka och minska volten i skolorna. I vänster varv fick jag till en mycket fin minskning av volten så utan att jag gjorde något särskilt började Titan samla sig mer och sätta sig bättre baktill och fick in travtakt. Jag lät honom dock sträcka ut igen och jobbade ömsom i vänster, ömsom i höger varv. Jag kände idag tydligt att Titan inte släpper ner mig på höger sida. Han för inte fram sin högerhöft så tydligt i höger varv och släpper inte ner mig på högersidan, så rotationen av hans bröstkorg infinner sig inte riktigt. Ju längre jag red i höger varv, ju mer ovillig blev Titan, så jag såg till att snabbt få till en bättring och direkt därefter byta varv. Det är så tydligt att han är svagare i vänster bak, men vi får fortsätta jobba på det.

Sedan tänkte jag ta en trav på Titan, men rackarns, då märkte jag vad halt det var på ridbanan. Titan halkade till så vi avbröt raskt försöket till trav och skrittade några bra steg innan vi stannade och jag hoppade av. Trots att det bara blev ett ganska kort skrittpass kändes det bra i de övningarna vi gick igenom.   Vi får harva ridbanan först innan vi försöker oss på några högre gångarter.

Av Frida - 17 december 2012 21:52

Slutet av november inleddes med regn, sedan kom kyla och massor av snö och allmän vintertrötthet efter det. Det har med andra ord inte blivit så mycket hästträning på sistone, sedan i slutet av november ungefär. Disto är den enda som fått träning, i form av hantering, dvs leda till och från hagen, borstas och annat. Det är Erik som står för hästhanteringsträningen, det är han bättre på än vad jag är.   Nu kan Erik lyfta framhovarna på Disto utan större bekymmer. Disto undrar vad Erik gör och ser skeptisk ut, men han låter (en aning osäkert) Erik lyfta framhovarna. Erik kan sitta på huk vid Distos sida och klämma och känna på de upplyfta benen, stryka på kroppen samtidigt. Bakbenen går att lyfta framåt/uppåt ganska bra, men Disto är lite rädd om dem ännu, så de får vänta lite mer innan de lyfts i "kratsa hovarna"-ställning. Disto slickade sig om läpparna och gäspade och sänkte huvudet när Erik tränat med honom idag, och därefter fick det räcka för dagen.   


Titan såg så sugen ut på att göra något, så jag bad Erik rida honom en liten stund på ridbanan. Det höll väl i sig ungefär 5 minuter innan Erik tröttnade.   Sedan bad Erik mig hoppa upp istället, för Titan är inte hrm, den mest lättridna häst. Nu var det ett tag sedan jag satt upp på Titan och nu har han nog lite väl mycket hömage, så han var kändes väldigt bred. Jag glömmer hur bred han är mellan varven, men idag blev jag påmind igen. Att sitta med thermoridbyxor på en så bred häst, gör att det känns som om byxorna ska spricka i sömmarna. Nåväl, jag tyckte det inte var alltför mycket bestyr med Titan. Det är hans vänstra bakben som blivit sämre av vila förstås, så jag fick jobba lite extra med min vänsterskänkel. Inte helt lätt med relativt mjuka thermostövlar, men mja, det gick hyfsat. Jag red på volten i skritt och trav, öppna och sluta, och så lite galoppfattning och galopp i båda varv på det. Titan gick väldigt fint, inget motstånd i munnen och han kändes lätt och fin. Efter det korta passet, ca 5-10 minuter slutade jag faktiskt och hoppade av. Gör Titan så fint ifrån sig ser jag ingen anledning till att begära mer, för jag vet att han inte tycker det är så himla lätt. Duktiga häst!  

Av Frida - 16 december 2012 09:56

Igår hade jag ett långt samtal med en god vän. Vi pratade om allt mellan himmel och jord som rör hästar, och en del av samtalet berörde tränare.


Jag driver ju hemsidan www.akademiskridkonst.se på min fritid. Sidan driver jag som tillägnad åt akademisk ridkonst á la Bent Branderup. Bent har ingen äganderätt till orden "akademisk ridkonst", så därför har han sedan en tid tillbaka trademark:at sitt namn. "Academic Art of Riding by Bent Branderup" för att på så vis särskilja dem som undervisar enligt hans godkännande, och dem som inte gör det, genom att tilldela licencer som gäller ett år i taget och då man förbinder sig till vissa saker. Helt frankt kan vem som helst säga att de undervisar i akademisk ridkonst men göra något helt annat än det Bent står för, eller vill förknippas med. Därav detta trademark som kan särskilja dem som fortsatt ägnar sig åt akademisk ridkonst genom Bent Branderup. Den som en gång avlagt ett riddarprov eller väpnarprov kan inte tas ifrån det provet, men däremot är det ingen garant för att personen fortfarande är aktiv inom ridderskapet och tar del av fortbildningen där.


En del kan tycka att det är löjligt och inskränkt att göra på detta vis, men det är svårt att annars skydda sitt namn och sina ideal. Precis som inom all annan ridning, så finns det god ridning, goda tränare/ryttare och dåliga diton. Hur i hela fridens namn ska man veta vem som är bra och vem som inte är bra? Det är lätt att gå på näsbrännor. Själv har jag gjort flera erfarenheter av ridning/tränare som jag helst hade varit utan. Så, hur vet man vem som är bra? Bent har funnit på sitt eget sätt genom att skydda sitt eget namn, men i slutänden är det ju eleven som för sin del avgör om tränaren är bra eller ej.


Så som jag uppfattat Bents vision, så vill han sprida den goda ridningen och framför allt kunskapen, teorin. Om man inte förstår teorin, så förstår man inte varför man gör si, och inte så. Det är lätt att hamna på irrvägar när man inte förstår teorin, och teorin är så oerhört omfattande.


Det Bent gör är bra, tycker jag. Han vill sprida teorin framför allt och få folk att studera själva. Om den teoretiska kunskapen försvinner, och dessutom alla goda tränare, så faller den goda ridningen åter i glömska, som den har gjort under så lång tid. Det har funnits riddarordnar tidigare, men de har dött ut när medlemmarna har blivit äldre och ridderskapet inte har fyllts på med yngre medlemmar som kan instruera andra och hålla ridningen och kunskapen vid liv.

 

En ryttare kan vara aldrig så duktig på att rida och träna fram hästar, men vara oförmögen att förmedla detta till andra personer. En del ryttare är inte heller intresserade av att undervisa andra, de rider enbart för sitt eget höga nöjes skull och struntar i vad som händer i resten av världen. Punkt.


Jag är övertygad om att det finns en hel bunt goda tränare spridda i hela världen, utan att de för den sakens skull har vigt sina liv åt akademisk ridkonst. Problemet för gemene man är att hitta dessa tränare, så min vän hade en mycket god idé, och det är att skapa en sida på internet (allt finns ju på internet nu för tiden) där var och en person kan rekommendera en tränare. Det handlar alltså inte om en rankingskala, utan att man kan ge någon sina rekommendationer. Om jag som person anser att det finns en tränare som jag skulle rekommendera andra att åka till för att ta hjälp inom ridning, lastträning eller vahända det nu må vara, så skulle jag kunna skriva en rekommendation på denna sida och dessutom lämna mina kontaktuppgifter så att den som är nyfiken på denna tränare kan ta kontakt med mig och höra sig för om varför jag tycker att denna tränare är bra. Därefter har man åtminstone lite mer kött på benen och kan ta ställning till om man ska prova denna tränare. Jag tycker att det låter som en bra idé.   

Av Frida - 5 december 2012 11:34

I söndags råkade jag slå på TV:n just när küren i Globen visades. Det är en tid sedan jag tittade på dressyr på TV, men tänkte att det för en gångs skull kunde vara intressant att se hur det ser ut på de höga tävlingsnivåerna. Usch vad besviken jag blev. =(

Jag tyckte mig se hästar med orena gångarter, främst grundat på hur obekvämt det såg ut att vara för många ryttare, de skumpade runt i sadeln och det såg knyckigt ut, men helt säker kunde jag inte vara. När jag sedan tittade på ritterna i slow motion fick jag mina misstankar bekräftade. Flera hästar var passtaktiga i galoppen (dvs ytter fram sätts i marken före inner bak). Ett stort fel som jag anser inte ska få förekomma på den nivån. Det ska tilläggas att jag på Titan har fått kämpa med för att få honom från att vara passtaktig i galoppen i hagen och när jag tränar honom, till att bli rent tretaktig både i hagen och när jag tränar honom.

I piruetterna var åtminstone någon häst tretaktig, dvs saknade nästan helt lyft i bogarna och välte sig runt i den s.k piruetten. Fler som såg? En bra galoppiruett är fyrtaktig, ytter bak, inner bak, ytter fram och sist inner fram. Att hästen sätter i inner bak före ytter fram beror på lyftet och friheten i bogen, det är förstås viktigt att hästen är rund över ryggen i denna rörelse.


Nu tittade jag inte på alla ritter i slow motion, men över lag såg det i mina ögon dåligt ut. Jag blir förskräckt av hur kommentatorerna förklarar ritterna. En dressyrryttare satt med och kommenterade. Piaff förklarade hon är "trav på stället". Om man verkligen anser att piaff ska vara trav på stället och inget mer på denna höga nivå, då är kunskapsnivån riktigt dålig. Till råga på detta så var det mest trav på stället som hästarna uppvisade. Några hästar vinklade bakdelen bättre än andra, men det som syntes igenom var att frambenen kastades upp. Frambenen lyftes inte av bakbenet, så som sker när ridningen är korrekt och hästen inte hamnar på framdelen.


Särskilt en häst minns jag såg ut att gå med konstant hängande rygg igenom hela programmet.


Någon häst såg jag som i diagonalslutor (minns inte om det var trav eller galopp) gick i ständig vänsterställning. Hästarna såg faktiskt inte ut att vara jämnt gymnastiserade.


Visst fanns det sådant som var bättre inslag också, men över lag blev jag mycket besviken och jag kom fram till att om man utbildar en sådan riktigt fin häst som dessa ryttare förmodligen gör (dvs man köper en häst med bra grundgångarter, oftast t o m riktigt bra) och sedan förstör dem till den milda grad att de blir orena i takten, då har man misslyckats fatalt med dressyrens ändamål. Dressyren ska ju få hästen att bli bättre lämpad för att bära oss, förbättra hästens grundgångarter. Har man en "top of the line"-häst, då får det inte se ut så här när man befinner sig på toppen. =(

Av Frida - 23 november 2012 06:48

 


Igår kände jag mig lite trött och inte riktigt på humör för att rida, så jag bad Erik att rida Titan efter mina instruktioner. Erik hann inte så mycket mer än sitta upp och skritta fram, innan han tröttnade.    Titan är inte den mest lättridna hästen och det gick helt sonika inte särskilt bra. Därför hoppade Erik av och jag klev upp istället. Jag upplevde inga större problem, utan det var en vanlig dag på Titan. Jag har skrivit om det förut, och det är det att handen får inte ersätta skänkelns roll i ridningen, dvs upplevelsen att få hästen mjuk i munnen. Titan har inte särdeles mycket motor i sig själv, så därför är det viktigt att med skänkelns hjälp få honom att kliva framåt med sina bakben.

Jag började att rida öppna och sluta på volten i varje varv, byta varv genom att rida diagonalsluta och sedan några steg i förvänd sluta i det nya varvet innan jag bytte ställning och böjning.


Jag visade Erik på en övning som jag snappade upp från Facebook häromkvällen (tror den kom som exempel från Nuno Oliveira). Den består i att rida öppna längs långsidan, sluta längs kortsidan och när man når andra långsidan vända runt i en liten vändning på bakdelen och sedan fortsätta i diagonalsluta mot andra långsidan. När man når andra långsidan, gå över till en förvänd sluta och vända runt så att man på det sättet byter varv. Mitt på ridbanan sitter man om och byter ställning och böjning och så fortsätter man samma övning i andra varvet. Denna övning gjorde jag igår igen i både skritt och trav.


Jag red också öppna längs långsidorna, diagonalsluta in mot mitten och en liten vändning där för att rida tillbaka till samma långsida. Detta i både skritt och trav.


Erik sade att Titan såg väldigt fin ut, han klev väl under sig med sina bakben, och det syntes att jag förändrat min ridning och vilken effekt det haft. Jag har fortfarande en del problem med att jag blir lite stel i kroppen eftersom det är svårt att driva hästen framåt utan att bli spänd i kroppen (sitter jag för avslappnat så stannar motorn i Titan en viss anspänning behöver jag förmedla), och att handen inte är riktigt följsam alltid, men jag försöker tänka på det.


Galoppen igår kändes riktigt bra. Jag märker att hans vänstra bakben inte är okej, särskilt när det gäller höger galopp och samling av den. Vänster bak vill inte riktigt gripa in mot tyngdpunkten. I vänster galopp och samling känns det bättre, då vänster bak bara behöver vara en stötta att vända runt.

Det sista vi gjorde var att få en riktigt bra känsla i vänster galopp i samling. Titan började stånka och stöna, så jag vet att han tog i. Dock hade jag inte lagt an en massa press på honom, utan han tog i av fri vilja. Jag satt mest upprätt och försökte att inte störa honom och komma ur balans. Jag vet att han inte orkar särdeles mycket, så efter några riktigt bra språng avbröt jag och avslutade passet.   


 


Perla jobbade jag från marken, men igår hade jag en kapson med fast nosjärn. Jag tycker nog att det inte spelar så stor roll, kanske att den med fast järn blev lite tydligare och särskilt när det gällde att hindra henne när hon blev alltför energisk.

Perla försöker jag nu få att behålla skritten, gå in i en övning, gå tillbaka till skritt på volt. Samma sak i trav. Hon tenderar att när övningen blir berömd, stanna upp och vänta på en godis eller klapp. Jag försökte igår få henne att behålla gångarten hon befann sig i och det gick bra ändå.


Perla har lite svårt att få bättre skankböjning eftersom hon är ganska rakhasig, men hon förstår ändå vad jag menar när jag toucherar henne med spöet ovanför svansroten. Det är något vi får jobba med, för att få henne att sätta sig bättre baktill. Energi har hon, det gäller bara att få henne att använda den till att vinkla lederna i bakdelen mer och inte springa så mycket framåt.


Vänster galopp tar hon och gör den ganska väl. I höger galopp tenderar hon att springa och rusa, så igår bad jag henne om att röra sig lite mindre framåt i trav, gå i sluta, samla sig för touchering på korset, tillbaka på volten och samling på volten innna jag fattade galopp i höger varv. Då blev galopen mycket bättre, mer uppåt än framåt. Erik som tittade på sade att det blev stor skillnad mellan de första galopperna hon tog, mot de senare när jag dessförinnan bett om mer samling.

Perla var mycket duktig igår, och det känns som att det går framåt, särskilt när galoppen förbättras. Det är myrsteg, men ändock.   


Gloria igår provade jag också en kapson med fast nosjärn, och jag upplevde nog samma fördelar som på Perla. Dessutom ligger den still, och rör sig inte om hästen rör huvudet upp och nedåt. Gloria blir lite irriterad på för mycket signaler på nosen, så för henne var det nog bra med något som satt stadigt och still.

Gloria hade jag egentligen samma tänk med som på Perla, fastän ingen direkt samling innan galoppen, men att hon däremot skulle behålla gångarten i övningen och även efter övningen. Lite mer energi framåt i slutan på volt i skritt så att hon inte stannar upp för mycket.


Toucheringen på svansroten gillar inte Gloria, så jag försöker att bara visa spöet ovanför svansroten och få lite effekt av det. Det är samma som med slutan på volt, jag behöver inte röra henne med spöet utan det räcker att visa det mot det läge som jag lägger an spöet. Hon visade att hon kan vinkla bäckenet i både skritt och trav, så det gick fint.


Galoppen försökte jag få henne att fatta på mindre volt så att det inte blir fullt så mycket fort framåt, utan lite mer kontrollerat. Jag vet ju att hon kan fatta galopp i båda varven, så nu kan vi höja svårighetsgraden lite tänkte jag. Höger galopp är den hon har svårast för, men det gick förvånansvärt bra att fatta både höger och vänster galopp på volt, bara jag tillförde tydlig energi och visade vad jag ville.   

Av Frida - 18 november 2012 13:41

Nu när hösten, kylan, regnet och vätan kommit, så har jag tagit fram mina stövlar som jag köpte förra vintern. Muck Boot Tay Sport heter de. Jag är väldigt frusen av mig, och ville hitta en varm stövel som också står emot väta. Jag googlade runt mycket innan jag hittade något som jag åtminstone trodde kunde vara något för mig.


När jag var i yngre tonåren förfrös jag mina fötter väldigt illa en vinter, och sedan dess är jag tål jag kyla dåligt. Så fort temperaturen går under 10 plusgrader så börjar jag frysa om fötterna om jag inte ständigt går omkring och dessutom har något slags fodrade skor på mig. De här stövlarna är jättevarma och håller torrt, jag rekommenderar dem verkligen!   


De är som tjockt neoprenfodrade, och enligt återförsäljare ska de hålla värmen ner till -40 grader. Jag kan väl säga att för min del så har jag varit ute med dem i -20 och då har mina fötter i alla fall fortfarande mått bra.    Jag har normalt stl 38 i skor, men i dessa valde jag storlek 39/40 och då är det tillräckligt med rymd i dem för att jag ska kunna röra tårna. Jag provade ett par 38 först, men var precis så de kändes lite obekväma, med en storlek större sitter de bra på foten, men jag har utrymme nog för att kunna röra på tårna.


 

Presentation


Välkommen till min blogg, som tillhör min hemsida www.akademiskridkonst.se. Här skriver jag mest om Akademisk Ridkonst och hästträning.

Fråga mig

12 besvarade frågor

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2014
>>>

Länkar

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se