Denna artikel finns just nu att läsa på tidningen ridsports hemsida.

Länk

Stoets foder påverkar fölets framtida hälsa

I Foderbladet, som ges ut av SLU, presenteras en undersökning som visar att det foder som ges till dräktiga ston kan påverka fölens ämnesomsättning och framtida hälsa.
Insulin är ett hormon som behövs för att glukos, som bland annat kommer från stärkelse i hästarnas foder, ska kunna komma in i kroppen och användas eller lagras som energi. På senare år har flera hästar, särskilt ponnier och feta hästar, visat sig vara mindre känsliga mot insulin än andra, något som tros öka risken för fång.

Undersökningen gick ut på att dela upp 20 dräktiga fullblodsston i två grupper, där den ena fodrades med en låg-stärkelsediet och den andra gruppen fick en diet med hög stärkelsenivå. Dieten sattes in i slutet av dräktigheten, och när fölen var födda gick samtliga ston över på dieten med låg stärkelse.

Man mätte därefter fölens insulinkänslighet regelbundet, och efter 160 dagar var resultatet att de ston som fått foder med hög stärkelse fick föl som hade sämre känslighet mot insulin.

Detta borde kunna ge en förklaring till varför sjukdomen fång har ökat under åren. Kanske är förklaringen så enkel att fölets mamma har fodrats med stärkelserikt foder under dräktigheten? Det är mycket vanligt att man utfodrar dräktiga ston med stärkelserika foder. Hela hästbranchen har en stor omsättning på det ena prestationsfodret efter det andra. Kan förklaringen vara så här enkel?

Jag har frågat mig varför inte våra hästar, Titan och Perla, har fått fång, för de har varit i riskzonen med både fetma och gått i soliga hagar. Ändå har de klarat sig från att bli sjuka, medan andra hästar runtomkring blir dåliga.

Nu för tiden pådyvlas vi reklam om hästfoder för alla slags hästar, folk tycks ha glömt att gräs, buskar, sly etc är hästens naturliga föda - inte havre, korn, betfor, lusern och annat som fodertillverkarna försöker att sälja till oss. All hästar ska ha kraftfoder, såväl ponny som stor häst, kallblod som varmblod och fullblod.

Tänk om det är så enkelt, eller i alla fall en starkt bidragande faktor, att om man fodrar hästen med stärkelserikt foder under dräktigheten, så blir avkomman känsligare för insulin?

Svaret på den frågan är nog olika, beroende på vem man frågar. Sedan finns det också olika saker att träna en häst på. Finns det då någon gemensam nämnar, undrar jag? Jo,det gör det nog. Vitsen med all träning är att hästen bättre ska klara av de uppgifter som man önskar att den ska utföra, det kan röra sig om all från lastträning, till att gå höga klasser i dressyr, hoppning, western och så vidare.

Så, om man då lyckas med att träna hästen till det man avsåg att träna den till; Är man då automatiskt en god hästränare? Det skulle jag vilja säga att man för den skull inte är.

Har man däremot lyckats träna hästen till den önskvärda nivån, utan att den har tagit skada av träningen på både det fysiska och psykiska planet, tvärtom däremot har blivit stärkt på de båda områdena, då kan man nog nästan titulera sig som en god hästtränare.

Även om man rent tekniskt kan få en häst att prestera på en viss nivå, så medför det inte per automatik att det är träning som har stärkt hästen. Skyndar man på för snabbt med piaff-träning t ex, utan att ta hänsyn till att muskler, leder, ligament och senor mm, behöver tid på sig för att stärkas till att klara av den ökade belastningen, så kommer träningen att leda till att hästen dels får ont av träningen, men också att den inte upplever den som positiv.

Idag ses det mestadels som en merit att någon har lyckats utbilda en häst till en hög nivå så snabbt som möjligt. Ju snabbare ju bättre, för då har hästen inte hunnit kosta så mycket pengar, blivit så pass gammal att den börjar sjunka i värde etc. Hänsyn tas sällan till hästens eget välbefinnande.

Vill man briljera med hur snabbt man kan lyckas uppnå något, så är hästar inget lämpligt objekt att utöva sin förmåga på. Vem vill väl ha en häst som inte håller i kroppen för att den är för snabbt tagen? Vem vill ha en mentalt nedbruten häst, eller kanske förskrämd häst, bara för att man har lyckats forcera träningen några år?

Skynda långsamt, är väl valda ord när det gäller träning av hästar. Låt saker och ting få ta sin tid.