Alla inlägg den 1 september 2009

Av Frida - 1 september 2009 10:07

På Bukefalos dyker det då och då upp trådar då användare ifrågasätter AR-ryttares användnade av stång, ibland kombinerat med kapson.


Nu har återigen en sådan tråd väckts. Jag kan förstå att folk reagerar över användandet av stång, och jag gör det själv. Jag har blivit rekommenderad att använda stång och kapson på Titan, och en period red jag med det, dock blev resultatet inte som jag tänkt mig, så jag återgick till mina tränsbett. Det ska sägas att jag varierar en hel del mellan olika tränsbett, allt utifrån hur jag känner just denna dag. Det senaste bettet som jag har använt mig av, är det så kallade Pee Wee bettet. Dock tycker jag att det är i kortaste laget för Titan, så när jag anser mig ha råd, ska jag köpa ett till i en större storlek till honom.


Huruvida Pee Wee bettet är lämpat för ridbaneridning kan jag för tillfället inte yttra mig om, eftersom jag inte har provat det på ridbanan ännu. Bettet har ju en rak mundel, som Titan inte protesterar emot, mundelen tar väldigt liten plats i hästens mun.

De flesta andra ledade bett har Titan knaprat på, mer eller mindre. Knaprandet uppstår utan att man tar i bettet, så det tyder väl på att han inte är helt nöjd med det. När en häst dessutom knaprar på ett bett, så förstör hästen sina tänder, så det är ett högst icke önskvärt beteende. De bett som han inte försöker dra upp i munnen är de som är raka, utan leder vill säga.


Ett stångbett som jag faktiskt testat att rida med, var en portugisisk unghäststång. Den har inte så lång hävstång, och när jag provade att rida på det red jag förstås enhändigt. Vi provade att rida väpnarprogrammet, och resultatet var väl hyfsat. Det finns mycket att jobba på, men jag fick ändå en känsla för hur Titan kändes när jag bad om specifika övningar på specifika platser på ridbanan. Det är skillnad när man känner att; Här är det dags för lite öppna, här gör vi halt, här travar vi etc. När man rider ett program kan man inte lägga in en volt för att det känns som att det behövs, utan då får man stå ut med att känslan inte är perfekt och fortsätta ändå.


Hur som helst, nu har jag kommit ifrån ämnet lite... Jo, när det gäller stångbett så är det för mig på det viset att jag försöker känna av hur hästen fungerar på ett visst bett, en viss sadling mm. Om jag känner att det är något som inte stämmer, så försöker jag att byta ut den delen. När jag red på stångbett kände jag att jag inte längre hade ett verktyg att kunna resa upp Titan med. Alla förhållningar i tygeln gjorde att han sjönk än lägre med sitt huvud. Visst, om man då ser till att få mer energi i bakkärran så kan man få en mer upprest form på hästen, men för egen del så föredrar jag att spara stångbettet tills jag inte behöver använda mig av en bromsande funktion i bettet. När man kan rida hästen på helt hängande tygel, och kan bromsa med sätet samt ev andra hjälper än handen till hästens mun, då kan man sätta in en stång för att det är vackert och ändå ha kvar möjligheten att med en omärklig rörelse be hästen att länga sin hals ännu mer. En lätt, lätt kramning i tygeln och omedelbar eftergift. Tygeln inverkar då också lite längre ner på hästens hals, än om man har tränsbett, tygeln kommer närmare bogarna.


Det viktigaste är att ständigt vara ifrågasättande och kritisk till sitt val av verktyg. Är de rakt igenom positiva? Hur är känslan från hästen och hur vill jag att den ska vara? Är det något som känns svårare med nuvarande val av utrustning, än det tidigare? Finns det något jag kan förbättra? Hur ser det ut när vi framförs som ekipage? Ser det vackert och kraftfullt ut?

Presentation


Välkommen till min blogg, som tillhör min hemsida www.akademiskridkonst.se. Här skriver jag mest om Akademisk Ridkonst och hästträning.

Fråga mig

12 besvarade frågor

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2009 >>>

Länkar

RSS


Skapa flashcards