Jaa, så är vi då äntligen tillbaka från vistelsen i Skåne och Falsterbo Horse Show. I onsdags kom en gammal hovslagarklasskompis till Erik, Karin som hon heter, hem till oss.

Efter att ha sett till våra hästar, ätit en bit mat och duschat av oss, så bar färden av. Jag började att köra, men efter att vi stannat och ätit en bit mat i Mjölby, så for vi vidare, då med Erik vid ratten. Karin och jag pratade på om ditt och datt, Erik koncentrerade sig mest på körningen. Framåt halv tre på morgonen kände jag att jag började bli trött, så då somnade jag nog till. Det hade då redan börjat ljusna ute!

Omkring klockan 4 på morgonen hittade Erik ett övernattningsställe, där vi stannade till, klev in i husvagnen och ställde klockan på ringning klockan 7. Då var det dags att fortsätta färden söderut.

Vi kom sedan fram till Falsterbo camping omkring klockan 9 på morgonen, då blev vi tilldelade en husvagnsplats, som senare skulle visa sig vara belägen ungefär mitt i en mindre festplats!

Efter att ha ätit lite frukost och kommit i allmän ordning, knatade vi bort mot entrén. Karin hade inga biljetter, så vi fick vänta på henne innan vi kunde gå in på området.

Väl inne på området var det fullt med folk liksom utställare! Vi hade att göra med att orientera oss där inne, liksom att hitta var dressyrläktaren fanns, där vi hade biljetter.

Vi valde att inte titta på all dressyr, utan vi knatade runt bland utställarna. Så mycket intressant hittade vi inte, och vi var heller inte på jakt efter något särskilt i utrustningsväg. En sak hade vi dock uppskrivet på listan, och det var att köpa en nosgrimma till Perla. Alla nosgrimmor som vi har, är för stora till henne, så vi hade för avsikt att hitta en sådan. Efter lite letande bland utställarna så hittade vi till slut vad vi sökte, en svart nosgrimma i platt läder och med avtagbar nosrem, detta för det facila priset av 50 kr hos Kullagulla. Helt ok pris! :)

Något annat som vi också fyndade, var en sadelgjord med elastiska ändar. Den är ämnad till Perla, som ju är något rund om magen. 130 cm lång sadelgjord kostade ynka 98 kr hos Kings Saddlery.

Ett par släta lädertyglar i hyfsad kvalitet hittade vi hos Skara hästsport, 99 kr kostade dessa.

Sedan köpte jag en jacka hos Nightmare AB, den är i softshell-material (tror jag det heter) och är vind- och vattentät. Då vi skulle betala fungerade inte deras kortläsare, så vi lyckades pruta ner jackan från 400 kr till de 350 kr som vi hade på oss. Kön till uttagsautomaten var väl sådär en halvtimme lång, så det var skönt att slippa den.

I övrigt handlade vi inget mer, förutom mat och dryck förstås.

Ridningen då, hur såg den ut? Jo, vissa ekipage var mer trevliga att se på, medan andra helt klart inte hade där att göra. :(

När Erik och jag stod vid framridningsbanan hörde vi två kvinnor upprört prata om en ryttare som inte var särskilt snäll mot sin häst. Hon piskade den upprepade gånger och red den väldigt hårt. Red rakt fram mot staketet där hon tvärnitade. Väldigt brysk ridning som inte alls hör hemma på en framridningsbana. Sorgligt att sådant ska behöva finnas.

När vi satt på dressyrläktaren såg vi åtminstone ett ekipage på framridningsbanan som red sin häst á la rollkür. Hästen gick med huvudet inkrullat mot bröstet, ömsom mot sidan, allt detta med kandarbetsling förstås. :(

Framridningsbanan ska väl inte vara till för korrigeringsridning, utan för uppvärmning? Man rider och tränar väl hästen inför tävling på hemmaplan? Begriper inte ryttarna att allt vad de gör ses och bedöms av folk på plats? Dressyren växer inte i folks ögon om den ser ut så här, förutom i oförstående lilla Lisas ögon som tror att det är så man ska rida sin häst, och sedan åker hem och gör likadant hemma...

På något vis blir det legitimt att behandla sina hästar illa, när de stora stjärnorna gör det och vinner medaljer för det, då måste det ju vara rätt, eller..?

Nåväl, det fanns trevliga ekipage att se också, så allt var inte idel dåligt. Hubertus Schmidt red väldigt mjukt och fint. Tinne Willhelmsson-Silvén red trevligt och utan några stora missar. Patrik Kittel och hans häst Scandic såg också trevliga ut. Vinnarna var faktiskt ganska rättmätiga trots allt, åtminstone från vad vi såg på tävlingsarenan.